Hemmets små energislukare
Hemmet är fullt av små eltjuvar. Vi offrar åtskilliga hundralappar om året på att ha apparater i standbyläge.
Bildmaterial
Små eltjuvar är de allihopa: halogenlampan, tvättmaskinen, tv- apparaten, datorn, digitalboxen och tvättmaskinen. Foto: SCANPIX
Så länge räcker en kilowattimme
Kilowattimmen, kWh, är det något otympliga måttet på energiförbrukning. 1 kWh är den energi som går åt när man använder 1000 Watt i en timme.
Standbyläge 1 Watt 42 dygn
Klockradio 13 dygn
Standbyläge 20 Watt 50 timmar
Adventsljusstake 48 timmar
Glödlampa 60 Watt 17 timmar
Handdukstork 13 timmar
Köksfläkt 5 timmar
Dator 5 timmar
42-tums plasma-tv 4,5 timmar
Infravärme 2000 Watt 30 minuter
Mer.
Standbyfunktioner kostar några Watt här och några Watt där, ofta utan att du märker det. Men ta och känn på den där transformatorn eller digitalboxen som kanske ligger i ett hörn på golvet.
– Är den varm så förbrukar den energi, säger Berit Karlsson på Energimyndigheten.
Tvättmaskiner, diskmaskiner, laddare av olika slag, stereo, datorer, tv-apparater och halogenlampor är exempel på utrustning som kan dra energi kontinuerligt om inte nätströmmen är bruten. Men att bryta nätströmmen är ibland lättare sagt än gjort. Strömbrytare kanske saknas eller sitter fel.
En av de värsta bovarna är digitalboxen, som kan stå och dra upp till 15 Watt i standbyläge.
– Det finns boxar som drar lika mycket antingen de är på eller av. Standbyfunktionen på gamla tv-apparater brukar också vara dålig och dra omkring 10 Watt, medan nya apparater ligger på 1 Watt, säger Berit Karlsson.
– En standbyfunktion kan dra allt mellan 1 och 20 Watt. Men det finns inte mätresultat på allt, så många gånger kan vi bara gissa. Vi antar att mellan 5 och 10 procent av av den el som hushållen förbrukar går åt till standby.
Håkan Hansson, kommunal energirådgivare i Helsingborg, har räknat ut att hans eget hushåll spenderar mellan 600 och 700 kronor om året på standby-el.
– Det handlar om sammanlagt 57 Watt och det låter kanske inte så mycket, men eftersom effekten tas ut dygnet runt blir det ändå en del, säger han.
Närmare bestämt 500 kWh om året.
Några enkla åtgärder har förbättrat läget. Det handlar om att stänga av strömmen när apparaterna inte används. Då är grenkontakter med strömbrytare bra att ha. Med dem kan man slå av flera apparater samtidigt.
– Jag räknar med att komma åt hälften av förbrukningen bara med hjälp av ett par grenkontakter. Medvetandet är väldigt lågt i sådana här frågor, inte minst bland tillverkarna, säger Håkan Hansson.
Men en uppryckning är på gång. EU:s ekodesignkommitté har bestämt att nya digitalboxar får dra högst 1 Watt i standbyläge och 5 Watt i aktivt läge. Det kommer successivt att krävas att alla elektroniska apparater får dra högst 1 W standby- eller offmodeläge och på längre sikt bara 0,5 Watt. Ansvaret läggs på tillverkarna, vilket betyder att vi som konsumenter inte ska behöva bekymra oss. Men än är vi inte där.
Många bäckar små, heter det. Beräkningar visar att enbart på digitalboxarna inom EU går det att spara 9 TWh, lika med 14 miljarder kronor och en minskning av koldioxidutsläppen på 4 miljoner ton.
Dock ska rätt vara rätt. Helt bortkastad är standby-elen inte. Den bidrar liksom lampor och kylskåp till att värma bostaden. Vintertid kan den som ändå har elvärme i huset dra en viss fördel av sådana värmekällor. Och i princip sänka den ordinarie värmekostnaden en smula.
– Ja, det stämmer, säger Håkan Hansson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus