Visste du det här om växthusgaserna?
Koldioxid är långtifrån den mest kraftfulla av de gaser som hotar vårt klimat. Den är heller inte den vanligast förekommande - eller ens den mest betydelsefulla.
Bildmaterial
Rena gasverket. En ko producerar 600 liter metan varje dag. Djurs matsmältning beräknas sammanlagt stå för 17 procent av metanutsläppen.
Fakta
*)GWP: Global warming potential, en skala för jämförelse mellan olika växthusgasers skadlighet för klimatet. Man utgår från koldioxid som har GWP 1. En gas med GWP 5 är fem gånger så potent som koldioxiden, och så vidare.
Källor: Europeiska kommissionen: Förstå växthusgaser, Miljöportalen, Wikipedia.
Mer. Det är solen det hänger på i grunden. Men många faktorer påverkar hur mycket av den infallande solstrålningen som reflekteras tillbaka igen. Balansen mellan inkoms-ter och utgifter bestämmer jordens klimat.
Molnen spelar en mycket stor roll. Men de senaste åren har det största intresset koncentrerats till växthusgaserna, som vi i viss mån påverkar själva. Somliga fruktar att vi håller på att gasa ihjäl oss.
Växthuseffekten täpper till fönstret mot rymden och höjer temperaturen på jorden.
Det finns ett stort antal mer eller mindre verksamma växthusgaser. Här är de som betyder något i praktiken:
Vattenånga
Vattenånga är växthusgasen nummer ett. Den står för två tredjedelar av den naturliga växthuseffekten, framför allt genom sin relativt rikliga förekomst. Den är den huvudsakliga garanten för ett drägligt klimat på jorden. Mänsklig aktivitet påverkar inte koncentrationen i atmosfären. Därför anses vattenångan vara klimatneutral. Men varmare luft kan innehålla mer vattenånga. Ökande temperaturer driver därför på vattenångans växthuseffekt.
Koncentration: 1–4 %
Bidrag till växthuseffekten: Inget (se ovan)
GWP *): Mindre än 1
Vad kan du göra: Ingenting
Koldioxid
Koldioxid finns normalt i atmosfären i små mängder. Men den har stor betydelse för jordens klimat och anses stå för minst 60 procent av den utökade (antropogena) växthuseffekten, det vill säga den faktor som hela klimatfrågan handlar om. Människan har på senare år påverkat koncent-rationen genom förbränning av fossila bränslen så att den stigit med cirka en tredjedel.
Koncentration: 0,038 %
Bidrag till växthuseffekten: 60–70 %
GWP: 1
Varaktighet: 50–200 år
Vad kan du göra: Allt som drar ner på användningen av fossila bränslen, till exempel bilkörning, flygresor, oljepannor.
Metan
Metanhalten i atmosfären har ökat med 50 procent under industrialismens tidsålder. Eftersom källorna är många och det handlar om en mycket potent växthusgas betraktas metan som ett allvarligt problem. Vi äter alltmer kött och boskapsskötsel producerar stora mängder metan, liksom risodling. Risken finns också att en global uppvärmning frigör naturligt metan som finns lagrat i områden som nu har permafrost. Det skulle avsevärt försämra läget. En viss tröst är att metan har ganska kort varaktighet i atmosfären.
Koncentration: 2 ppm
Bidrag till växthuseffekten: 15–20 %
GWP: 23
Varaktighet: 10–15 år
Vad kan du göra: Ät mindre kött och ris. Minska på allt som kräver fossila bränslen.
Dikväveoxid
Även kallad lustgas. Utsläppen kommer i stor utsträckning från jordbruket och de kvävebaserade gödningsmedel som används. Även avgaser från kemisk industri och trafik bidrar. Halten kväveoxid i atmosfären har ökat med cirka 15 procent på 100 år.
Koncentration: 0,3 ppm
Bidrag till växthuseffekten: cirka 5 %
GWP: 310
Varaktighet: 150 år
Vad kan du göra: Välj ”rätt” livsmedel. Konstgödseldrivna grödor ökar utsläppen, liksom förbränning av fossila bränslen.
Fluorföreningar
Här handlar det enbart om syntetiska ämnen som till skillnad från övriga växthusgaser saknar naturlig plats i miljön. Utsläppen är jämförelsevis mycket små men ökar kraftigt. Det är allvarligt med tanke på dessa föreningars långa lIvslängd.
Koncentration: Mindre än 0,1 ppm
Bidrag till växthuseffekten: cirka 1,5 %
GWP: Upp till 22 000
Varaktighet: 1‑000 år eller mer
Vad kan du göra: Inte mycket. Används i elektronisk industri och i aluminium-smältverk.
Ozon
Även ozon kan fungera som växthusgas, men dess uppehållstid räknas i veckor. Flygavgaser på hög höjd ger upphov till omfattande ozonbildning. Den anses bidra mer till växthuseffekten än flygets utsläpp av koldioxid.
Koncentration: 0,001 % (i ozonskiktet)
Bidrag till växthuseffekten: 2 % (?)
GWP: ?
Varaktighet: Kort
Vad kan du göra: Flyga mindre
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus