När blir lindring dödshjälp?
Apropå dödsfallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus och den rättsliga
process som följt. Läkarkårens praxis i livets slutskede har ställts inför
en stor prövning. Hur mycket får man underlätta döden?
Bildmaterial
”Det viktigaste är att patienten inte ska behöva lida. Det händer ofta att människor drabbas av kramper eller ångest och då måste man kunna lindra smärtan”, säger Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundets ordförande, apropå den uppmärksammade rättsprocessen mot en barnläkare i Stockholm.
Detta har hänt:
Den 3 juni 2008 föds en flicka på Karolinska sjukhuset i Solna.
Född tre månader för tidigt är läget kritiskt och barnet drabbas senare av en allvarlig hjärnblödning.
Flickan avlider den 20 september efter att föräldrarna tillsammans med läkaren tagit beslutet om att avsluta behandlingen. Respiratorn stängs av och smärtstillande ges.
Den 2 mars grips den läkare som man anser ha varit ansvarig för flickans vård det sista dygnet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
5 mars begärs läkaren häktad för dråp vilket sedan överklagas. Läkaren blir sedan satt på fri fot i väntan på rättegång. Läkaren vidhåller att hon är oskyldig.
Barnläkaren stöttas av kollegor och flera röster höjs från läkarkåren att Socialstyrelsen måste se över de allmänna riktlinjera som gäller vid vård i livets slutskede.
apropå. Frågan om smärtlindring i livets slutskede har ställts på sin spets de senaste veckorna. Socialstyrelsen satte upp riktlinjer för hur den här typen av behandling bör gå till 1992. Men reglerna är luddiga.
Praxis är att ge patienten smärtlindring före dödsögonblicket, men bara till den grad att patienten inte känner smärta. De läkemedel som ges vid smärtlindring kan vid en hög dos vara dödande.
Kanske har juridiken hamnat på efterkälken gentemot etiken och medicinen?
Svenska Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm, hur ser ni på de riktlinjer som finns för vård i livets slutskede?
– Här handlar det om flera saker, smärtlindring, livsuppehållande behandling och beslutet att avsluta behandling. De fungerar som allmänna råd till läkare som sysslar med den här gruppen av patienter. Det som var uppe för diskussion före händelsen på Astrid Lindgrens barnsjukhus var frågan om palliativ sedering – det vill säga de fall där man söver patienten helt när man bestämt sig för att avsluta behandlingen. Man går alltså lite längre än att bara lindra smärtan. Men det handlar om en väldigt liten patientgrupp. Här finns det inga regler som säger vad man får och inte får göra, var gränsen går. Men även riktlinjerna för vanlig palliativ vård bör ses över.
Vad är viktigast att tänka på som läkare i behandlingen av döende patienter?
– Det viktigaste är att patienten inte ska behöva lida. Det händer ofta att människor drabbas av kramper eller ångest och då måste man kunna lindra smärtan. I fallet med läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som jag anser har handlat helt rätt, borde åklagaren kontaktat Socialstyrelsen för att få en expertbedömning.
Är det svårt med doseringen i de här fallen?
– Nej det är det inte. Man ger så pass så att man ser att patienten blir av med sina symtom. Men det är svårt när det rör sig om patienter som man vet kommer att dö. Det är en väldigt speciell situation. I fallet med flickan och de höga halterna av lugnande medel kan det förklaras av att kroppen i de här kritiska lägena bryter ner ämnen väldigt långsamt. En smärtlindrande behandling med små doser under en längre tid kan alltså ge ett stort utslag.
Hur ser du att svenska läkare hanterar de här situationerna, finns det en osäkerhet?
– Vi har väldigt mycket kunskap inom det här området. Vetenskap och beprövad erfarenhet, som vi kallar det. Och vi gör på ett likartat sätt över hela västvärlden. Det vi vill ha svar på är om vi kan fortsätta arbeta på samma vis, det som vi anser är bästa praxis på det här området. Erkänner juridiken det vi gör medicinskt eller är det så att man juridiskt kan angripa det som vi kallar erfarenhet. Det är där den stora oron ligger bland kollegorna. Hur gör jag när jag står med en patient framför mig? Får jag lov att ge smärtlindring eller ska jag avvakta och patienten får lida?
Tycker du att det räcker med de regler som finns från Socialstyrelsen eller vill du se en förändring i lagen?
– Jag tror inte att det här är något som går att skriva i lag. Om nu Socialstyrelsen ser över de råd som finns från 1992 så tror jag väl att de kan täcka in det behovet vi har. Men det vi skulle vilja är att Socialstyrelsen uttalar sig i frågan om huruvida det vi gör i dag är korrekt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus