Allt fler arenor för aktivisterna
Appråpå att tiotusentals aktivister väntas demonstrera under klimatmötet i
Köpenhamn i helgen. Facebook och andra sociala forum har gjort
internetaktivism populärare än någonsin. Men protestlistor, diskussionsforum
och mobilisering på nätet ersätter inte den traditionella aktivismen.
Snarare tvärtom.
Bildmaterial
Internetaktivism ersätter inte den traditionella aktivismen utan fungerar mer som en ett stärkande komplement, menar Håkan Thorn, professor i sociologi. FN:s "Seal the Deal" är en av många nätkampanjer under klimatmötet i Köpenhamn.
Håkan Thorn, professor i sociologi.
Detta har hänt
Internetaktivism innebär att man med hjälp av internet på ett snabbt sätt sprider information till en stor publik, nätverkar, skapar opinion och debatt, hittar volontärer och lobbar. Internet har också gjort det enklare för anhängare att donera pengar för att finansiera kampanjer. Massmejl, datorvirus och hackande kan också ses som en typ av internetaktivism.
Den mexikanska vänsterrörelsen Zapatista var en av de första att använda sig av internetaktivism. 1998 lyckades de skapa ett nätverk av aktivister runt om i världen och bildade Peoples Global Action (PGA) för att protesta mot ökad ekonomisk globalisering. Inför WTO-mötet (World Trade Organisation) i Seattle 1999 skapades ett internationellt nätverk av aktivistsajter, under namnet Indymedia, för att förse gräsrötter med information.
Inför klimatmötet i Köpenhamn har flera nätkampanjer dragit igång. ”Seal the deal” är FN:s globala kampanj för ett rättvist klimatavtal. En namninsamling kommer att räckas över till beslutsfattarna under mötet. Läs mer på www.sealthedeal2009.org.
Greenpeace, WWF och Amnesty driver flera kampanjer i samband med klimatmötet. Tillsammans med andra internationella organisationer samlar de in namnunderskrifter för ett klimatsäkert avtal på tcktcktck.org.
Mer. Att engagera sig och aktivt ta ställning i en politisk fråga kan tyckas vara väldigt lätt i dag. Utan att behöva måla stora plakat eller ens ta på sig skorna kan man säga sitt genom att skriva under på en digital protestlista eller gå med i en aktionsgrupp på det sociala forumet Facebook. Bara ett klick bort. Men hur betydelsefull är egentligen nätaktivismen och vad händer om aktivisterna fastnar på nätet?
Håkan Thorn är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat om huruvida sociala rörelser innebär mer eller mindre demokrati när de blir globala.
Hur har aktivismen förändrats på grund av internet?
– Internet är ett viktigt komplement som har gjort aktivismen mer rörlig och flexibel. Nätaktivismen kan inte ersätta den traditionella och organiserade aktivismen, men den kan bidra till att stärka nätverksstrukturer och förenkla kommunikationen mellan gräsrötter.
När började aktivisterna använda sig av nätet?
– I mitten av 1990-talet väckte zapatisterna i Mexiko stor uppmärksamhet. Rörelsen bildades i en lokal konflikt mellan mayaindianerna på landsbygden i Chiapas och staten, men med hjälp av internet lyftes frågan och kom att handla om global politik och nyliberalism. Runt millennieskiftet tog internetaktivismen fart. Demonstranternas förberedelser inför WTO-mötet i Seattle 1999 är ett bra exempel på när protester på gatan samspelar med aktivism på nätet.
Vilka är fördelarna med att engagera sig online jämfört med offline?
– Jag tycker att det är svårt att resonera i termer av för- och nackdelar. Internet har egentligen bara förändrat villkoren för vad politiskt engagemang innebär. I dag finns det ingen aktivist som inte är involverad online.
Finns det då inga faror med den här typen av aktivism?
– Risken är att man exkluderar grupper som inte har tillgång till internet. Det är det största problemet. Men i länder med tillgång kan jag inte se några nackdelar. I länder med välfärd och demokrati så har klyftan mellan makt och aktiva medborgare minskat sedan man började använda internet.
Väger nätaktioner och protestlistor online lika tungt som till exempel aktioner och namninsamlingar ute i verkligheten?
– Det är en marginell skillnad. Jag tror att de väger lika tungt. Något som börjar som en fråga på Facebook kan leda till andra typer av påtryckningar. Men för att en rörelse ska nå framgång är det viktigt att man bygger strukturer och arbetar långsiktigt. Snabbheten som internet medför kan motverka målet. Stannar man vid att bara vara en online-aktivist finns risken att man inte får lika stor genomslagskraft som i aktioner där man faktiskt möter människor.
Finns det en risk för att nätaktivismen inte når fram till politiker som inte förstår sig på internet?
– Nej, det tror jag inte ett dugg på. Som politiker väljer man att lyssna eller inte lyssna.
Tror du att nätaktivismen är en trend som kommer att hålla i sig?
– Ja, absolut. Internetaktivismen används mer och mer men det finns ingen forskning som visar att den traditionella aktivismen minskar på grund av det. Det är snarare så att den också ökar eftersom flexibiliteten och rörligheten ger fler möjligheter. Internetaktivismen går hand i hand med den ökade globala aktivismen. Det finns ingen forskning som visar att den lokala aktivismen växt, men mest troligt är att den i alla fall inte har minskat.
Vilken roll tror du att det här spelar under klimatmötet i Köpenhamn?
– Jag tror att den har en jättestor betydelse i och med att väldigt många människor kommer dit och internet har säkerligen underlättat för att kunna koordinera aktioner och skapa nya kontaktytor.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus