Banta med hjärnan

Apropå att nyårslöftena nyss duggat tätt. Många handlar om överflödiga kilon som ska bort. Efter alla helger är vi många som helst blundar när vi kliver upp på vågen samtidigt som gym och bantningsföretag extrasatsar på reklam och annonser för att de vet att nu är det rätt tid. Men hur är det att banta med hjärnan istället?

Mer. Alldeles januarifärsk är boken "Hjärnkoll på vikten" av professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar och medicinjournalisten Gunilla Eldh. Där är inte "ät mindre och rör dig mer" receptet utan här handlar det om att veta hur hjärnan fungerar och att rätta sig efter det.

— Budskapet i boken är att om man reglerar sin vikt måste man göra det m ed hjärnan, inte m o t. Den som äter en liten mager yoghurt med färdiggjorda flingor till lunch är dödshungrig klockan två på dagen medan en turkisk yoghurt med tio procent fett och lite nötter gör att jag kan stå mig till klockan fem. Det är kittet med det här.

— Äter man rätt så äter man spontant mindre.

Och övervikten sitter i hjärnan?

— Ja. Det viktigaste är att se till att hjärnans belöningssystem inte ger sig ut på sockerjakt. Sockerjakten sätter inte igång när blodsockret är lågt utan när det börjar sjunka. Även om det är dubbelt så högt som normalt blir man lika sugen vid ett högt blodsocker som vid ett lågt.

— Äter man ett halvt kilo godis blir man ganska mätt en väldigt kort tid för insulinet slår strax på och då sjunker blodsockret. Hjärnans belöningssystem läser av riktnigen. Som en varning att snart kommer jag att få för lågt blodsocker.

Annars brukar tipset vara att man ska äta mindre?

— Rådet att äta mindre är i och för sig ok men då går folk omkring hungriga och med en taxameter som hela tiden säger mera kakor, mera kakor. Man kan viljemässigt säga "jag är en god människa och tar inga kakor" eller så kan man äta en ordentlig frukost och balanserade måltider så man blir mätt länge.

— Då säger taxametern att livet är fyllt av andra saker än att äta och man slipper otillfredsställelsen när man inte kan koncentrera sig och måste röra på sig fast man inte riktigt vet varför och plötsligt står där med handen i kakfatet. Då har hjärnan gjort vad den ska göra. Utan att tala om för oss varför, har den gjort så att vi snabbt befinner oss vid kakfatet.

Vad ska man göra istället?

— Äta en bra frukost och inte vara rädd för fett. Då blir vi mätta och det dröjer tills vi spontant äter nästa gång. Det är en gammal idé att man blir fet av fettet när man istället blir fet av en störd ämnesomsättning med för mycket socker. Bantar man genom att utesluta fett känner man sig svulten. Det är det man inte står ut med i längden. Med fri tillgång till mat blir nästa måltid större om man ätit en söt måltid innan jämfört med om den varit välbalanserad.

Så den verkliga grejen är att inte utesluta fett?

— Fett, protein och kolhydrater ingår i normalbalanserad kost och har gjort det länge och det har folk hållit vikten på. Det som hänt är att myndigheterna gett fettrekommendationer utan att kombinera dem med väldigt tydliga kolhydratrekommendationer och det gör att folk bara blir fetare och fetare.

Tänk inte på detaljerna utan på principen säger Martin Ingvar. Är det så att du vill äta godis så gör det.

— Men ät inte två kilo för att bråka med dig själv utan ät en vanlig liten godispåse som på 60-talet. Det är just det som är tricket.

Och omstridda läkaren Annika Dahlqvists rekommendationer att mättat animaliskt fett och kolesterol är bra?

— I grunden ger vi henne rätt i flera saker måste jag säga. Hon har kritiserat myndigheterna för deras kostråd med tallriksmodellen och fettrestriktionsdieter som leder till övervikt. Det har hon rätt i. När vi går igenom litteraturen så är det entydigt att så är fallet. Hon är rätt på vissa saker och lite fel på andra. Det finns ingen anledning att ställa vår bok emot henne men det är otroligt viktigt att man inte går på ytterligheter.

Ni har försökt sammanfatta kunskapsläget på området med den här boken. Vad är nytt?

— Att vi försöker göra debatten något nyktrare för det har varit så hemskt uppskruvat. Den rådgivning som dominerat från till exempel myndigheterna har inte hållit måttet och gör också att läkemedelsindustrin får ut bantningspreparat på marknaden för att sänka aptiten. Råden man ger fungerar inte ens tillsammans med bantningspreparat. Långtidsresultatet av preparaten är ett till två kilo minus på två års sikt.

— Det festliga med det vi rekommenderar att man ska äta är att man faktiskt mår mycket bättre.

Motion då?

— Motion är bra men motionerar man på fel kost blir man ju bara mera hungrig medan man med rätt kost får en ämnesomsättning som drar igång ordentligt. Ett mycket effektivt sätt att gå ner i vikt om man nu är överviktig.

Hur har du det själv?

— Jag är precis som alla andra i medelåldern att jag lägger på mig ett eller två kilo varje år om jag inte gör något åt det men sen jag började läsa på har jag naturligtvis tillämpat det jag kommit fram till. Nu jobbar jag effektivare, kan koncentrera mig mer, sover bättre och har inget problem med vikten.

Har man ätit fel under en längre tid så måste man vara med på att det tar minst ett halvår att ändra livsstil säger Martin Ingvar.

— Man gör det inte på en vecka. Man kan få viktresultat snabbare men vill man slippa banta resten av sitt liv, slippa tänka på vad man äter och slippa vara sugen alla dagar måste man veta att det tar ett tag att vänja sig att äta så att det blir korrekt.

Lisbeth Schön lisbeth.schon@hd.se