100-årigt gasljus på väg att brinna ut

Neonskyltar förmedlar en sorts magi antingen de sitter på Piccadilly Circus, över en biografentré i Höganäs eller lockar kunder till ett konditori i hjärtat av Helsingborg. I år blir neonljuset 100 år och det finns rör som brunnit sen starten.

Mer. Man ser dem på långt håll. Neon kastar ljuset längre och lyser starkare än alla andra ljuskällor. Vi förknippar det med sköna biokvällar och stadspromenader. Reklamskyltar med funktionalistiskt raka block- eller snirkliga skrivstilsbokstäver har tillhört städernas nattliv och lockelse lika mycket som krogar och dansställen. Och den som vill njuta av lyskraften ska nog se sig om. För den blålysande argongasen innehåller små mängder kvicksilver och det mest sannolika är att nya neonskyltar kommer att förbjudas om några år.

Stomatolskylten på Söder i Stockholm fyllde 100 i fjor och är den första rörliga ljusreklamen i landet. Tvärtemot vad många tror är det ingen neonskylt. Den består av 1 361 vanliga glödlampor. Fastighets- och stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal föreslår nu en samlad strategi för hur värdefulla gamla ljusskyltar ska kunna bevaras i Stockholm. Och kanske landets kommuner en dag överväger att ta med en del av neonskyltsbeståndet i bevarandeprogrammet.

Till stämningen kring Stortorget i Helsingborg bidrar fortfarande Fahlmans eleganta och Grand Hotels och Carl Hoffs sirliga retroskyltar. Ägarna till belysningsbutiken Karlssons efterträdare i S Storgatan har vårdat sin skylt från 30-talet. Den har varit släckt i vinter och ska ses över när kylan släppt. Men hur länge kommer små skyltar som "Garage" på Roskildegatan att få sitta kvar?

Det är förmodligen inte det väntade förbudet, som minskat skyltbeståndet och fått neonhantverkare att lägga ner. Uppsvinget för neonrören på 90-talet kom av sig av andra skäl. Metoden att pumpa in luft i de specialblåsta ljusrören som tömts på syre är kostsam och andra tekniker har dykt upp i konkurrensen. Det nya led-ljuset är billigare i tillverkning och drift, och diodernas färger kan nästan mäta sig med neonets. Många tror kanske att nyrenoverade Sundspärlans långa skylt över entrén är neon. Men den brinner med lysdioder som blivit en accepterad typ av fuskneon.

Ädelgaskulturen är ändå långtifrån uträknad. Den får fortfarande nya ambassadörer. Globen i Stockholm lyses upp med neon, och varuhuset Ilva och Slagthuset i Malmö. Inredningsbutiken Miljögården och Sony Ericsson i Lund har valt neongas. Liksom Wallmans Salonger och Pålsjö Krog i Helsingborg.

— Det finns inget som riktigt neonljus. Jag tror det ligger rätt mycket pengar i gamla skyltar nu, säger Dick Adler.

Han monterade härom året nya neonrör på Zoégasskylten vid Drottninggatan i Helsingborg. Den är gammal och välgjord och nu får den skänka karaktär åt stadsmiljön ett tag till.

— Jag försöker övertala alla att reparera sina gamla neonskyltar. Jag är till och med beredd att göra det kostnadsfritt, för att bevara dem som är kvar.

Hans Hervén hade en neonskyltfirma i Helsingborg i slutet av 90-talet. Tillsammans med kompanjonen Ola Carlsson reparerade och designade han neonskyltar för bland annat puben Down Under på Bruksgatan, en del ölreklam och inomhusskyltarna till AG-Favör på Väla. Men de tillverkade inte rören själva.

— Det tar tio år att lära sig blåsa neonrör och det är ingen som satsar på det idag. Jag kan sakna det fina hantverket.

Neonets lyskraft togs till vara av en slump i Frankrike. Forskaren och industrimannen Georges Claude var på jakt efter ett billigt sätt att framställa syrgas till sjukhusen och funderade på hur han skulle kunna använda ädelgaserna som blev över vid framställningsprocessen. Han fyllde ett glas med syrgas, kopplade på spänning mellan ändarna och ett märkligt ljus uppstod. När han experimenterade med neongas istället blixtrade det till riktigt. En medhjälpare såg de kommersiella möjligheterna i den oförglömgligt röda lyskraften, och den första neonskylten såg nattens ljus i december 1910. Den sattes upp på Grand Palais i Paris och i år är det jämnt hundra år sedan.

Kriget bröt ut 1914 och mörkläggning är ingen bra tid för ljusskyltar. Med freden kom framtidstron. Georges Claude bytte namn till Claude Neon och Paris Operahus fick en stor neonskylt i rött och blått. Färgkombinationen har sedan dess fått heta "couleur Opera". För att få fram ett bredare färgspektra användes andra ädelgaser, oftast argon och ljuspulver.

1923 beställde det amerikanska bilföretaget Packard de första två skyltarna från Frankrike. En av dem ska ha orsakat trafikstockning i Los Angeles. Men amerikanen vande sig och 1928 hade New York 750 stycken. Den första i Sverige hamnade på Dagens Nyheters depeschkontor på Stureplan i slutet av 1924 och löd: "Prenumerera för 1925". Strax innan jul samma år, fick Nordiska Kompaniet sin utomhusskylt. Folk ringde brandkåren när det röda ljusskenet speglade sig i grannfasaden, berättar Thomas Eriksson i boken "Eldskrift i natten", från 1997.

Saturnusskylten på Nobelvägen i Malmö, Tuloreklamen i Stockholm förmedlade en sorts livsglädje, och neonet påverkar fortfarande vår sinnesstämning. Ibland utan att vi vet om det. Helsingborgsfrisören Tim Ohlsson på Tims Haircut, letade länge efter en frisörskylt på Blocket. Och fann den till slut. En frisör i Bengtsfors skulle pensionera sig och lägga ner salongen och var villig att släppa ifrån sig sin skylt för 7 000 kronor.

När Rio-konditoriet på Fredriksdal slog igen fick Ebba Jarnhag av en slump ögonen på neonreklamen och räddade den i sista stund. Nu hänger Rio vid bioaffischerna på Ebbas Fik och skrivstilsbokstäverna "konditori" lyser i kafédelen.

Ebba har fler skyltar i förrådet. "Färg International" bytte hon härom året till sig av färghandlaren på Carl Krooks gata mot hamburgare för femhundra kronor.

— Jag tycker det är bättre att de finns i min källare än hamnar på soptippen. Det känns ju sorgligt om det bara skulle kastas bort. Det är världens finaste hantverk och jag grunnar verkligen på vad jag ska ha dem till. Jag kommer nog på det.

Birgitta Lööf birgitta.loof@hd.se042-489 90 18