Nu ska hela busken bort

På huvudet får det gärna bölja. På kroppen tuktas. Synen påvåra hårstrån varierar beroende på vart de växer. Idealet för unga tjejer i dag är mjukt rakade eller vaxade underliv. Det naturligt växande håret ses som onaturligt, till och med äckligt.

LIV&LUST. Hår är långt ifrån bara hår. På huvudet ska det frodas, packas in med dyrbara produkter och stylas. Men hamnar samma hår i handfatet blir det smutsigt. Hår ska hålla sig på rätt plats och växa på rätt ställen på kroppen.

Det senaste idealet bland tonårsflickor och unga kvinnor är att raka bort allt hår på könet och mellan skinkorna, så kallad brasiliansk vaxning. En trend som salongerna i Helsingborg har märkt av.

Lina, 25, har vaxat sig brasilianskt i tre år och rakat sig i underlivet så länge det växt hår där.

— Det är fräschare. Det är en känsla jag har, precis som när man rakar sig under armarna. Det samlas nog inte lika mycket bakterier då. Och min sambo gillar det, det känns både renare och mer bekvämt.

Var sjätte vecka är det dags. På salongen hon går till använder de en form av sockervax som hon tycker ger bäst resultat. Först tas håret på könet bort, sedan får hon ställa sig på alla fyra så att stråna mellan skinkorna kan avlägsnas.

— Det tar bara tre, fyra minuter, så det är inte så jobbigt. De som jag går till har många kunder och säger bara hej, hoppa upp så gör vi det. Hade de börjat ställa en massa frågor, som man gör hos frisören, hade det varit annorlunda. Det känns bekvämt att de liksom inte bryr sig om vem man är. På det sättet blir det inte pinsamt, säger Lina.

Att ta bort könshåret är ingen ny idé. Både greker, romare och egyptier sägs ha gjort det, liksom många troende muslimer i mer än tusen år. Men sedan stringtrosans intåg på den svenska marknaden för dirka 15 år sedan har det successivt övergått från att vara en trend till en självklarhet för flertalet unga tjejer i Sverige.

Sedan dess har varningslamporna tänts med jämna mellanrum: svampinfektioner, inflammerade talgkörtlar och hårsäckar, kondylom som sprids lättare när huden är skadad av rakning.

Tjejerna som kommer till ungdomsmottagningen i Helsingbordet är nästan alla rakade eller vaxade. Men tvärtemot expertlarmen ser barnmorskan Marie-Louise Lundborg ingen självklar koppling mellan rakade kön och svamp.

— Visst finns det de som har problem. Men det fanns det innan också. Jag tror snarare att den ökade tvättningen är det som kan ställa till det, säger hon.

Rent fysiskt finns det enligt Marie-Louise Lundborg alltså ingen anledning att höja på ögonbrynen över brasiliansk vaxning och rakade underliv. Ändå hörs oroade röster; Ska kvinnor i dag se ut som barbiedockor? Renrakade flickor, finns det en underliggande form av pedofili här? För medan vissa tycker att hår under armarna och vildvuxna könsbuskar är äckliga, tycker andra att det är vaxade kön som är det.

Varför, vad är det som gör normer kring kroppsbehåring så starka och i vissa fall till och med skamfyllda?

Genusvetaren Fanny Ambjörnsson har ägnat ett kapitel i sin doktorsavhandling åt håret på våra kroppar.

— Normerna kring hur vi ska se ut och var håret får lova att växa förskjuts snabbt. Trots det upplevs de normer som för tillfället råder som helt självklara och allt annat som äckligt. De blir absoluta och framstår som naturliga trots att vi alla egentligen vet att vi de facto manipulerar våra kroppar, säger hon.

Ytterst handlar våra värderingar kring hårets varande och icke varande till stora delar om ett behov av att särskilja könen och peka ut vad som ska ses som manligt respektive kvinnligt, menar hon. Men synen på hur könen ska vara och bete sig är betydligt mer flytande i dag. Just därför tror hon att det är viktigt med något så konkret som hår, som på ett enkelt sätt kan skilja könen åt.

Marknadens behov av att uppfinna nya köpbeteenden hos kunderna spelar också en viktig roll, menar hon. Liksom renhetsidealet. Kvinnan har genom hela historien fått brottas med risken att ses som oren och syndig. Därför ska hennes kropp kontrolleras: fläsket sluta dallra, smutsen skubbas bort, kåthet inte märkas och vildvuxna könshår ansas eller rakas.

— Kvinnans kropp är för mycket av allt kan man säga. Det är mens, barnafödande och allmänt okontrollerbart. Att raka bort allt hår kan i det här sammanhanget ses som ett sätt att ta bort det vuxenkvinnliga till förmån för det mindre utmanande flickiga, säger Fanny Ambjörnsson.

Men kan man inte tycka att kvinnor kan få göra hur de vill, utan att stapla på dem en rad betydelser?

Visst, som individ kan man tänka så. Men man kan också välja att sätta in sig själv i ett större sammanhang. Det är inte genom hot makten över kroppen fungerar i dag, utan genom självdisciplinering. Att välja att raka bort allt hår innebär att självmant ta på sig ett ok.

Cathrin Wasshede, sociolog vid Göteborgs universitet, konstaterar att hår på kvinnokroppen är ett laddat ämne, även för de unga feminister och aktivister på vänsterkanten som hon intervjuat i avhandlingen Passionerad politik som kommer ut i dagarna. Många av dem väljer att inte raka sig på kroppen för att på så sätt göra motstånd mot skönhetsidealen.*

— Trots detta är det många av dem som känner äckel inför den egna hårväxten.

Några av de intervjuade säger att de tycker att det är vansinnigt att raka sig, men väljer ändå att göra det för att de inte orkar med blickarna på spårvagnen.

— Det är intressant att även bland urfeminister som dem jag intervjuat finns det skam runt den egna kroppen.

Samtidigt är spelplanen för dem som är uttalade feminister större i dag, menar hon. Det går utmärkt att kalla sig feminist och vaxa sig eller måla naglarna.

— Men oavsett är poängen att det som kallas det naturligt kvinnliga är konstruerat. Man måste jobba på att kunna betraktas som en riktig kvinna.

Hanna Welin hanna.welin@hd.se