Mathistoriker: Sätt tryck på vardagsmaten
Vi är ett ganska matfixerat folk. Matmyter avslöjas, matfabriker dissekeras,
kokböcker produceras i massor och mängden matprogram i tv tycks konstant och
nästa år kommer en lag som förbjuder skolor att servera onyttig skolmat till
eleverna.
Bildmaterial
Edward Blom arbetar på Centrum för näringslivshistoria. Just nu är han aktuell i tv-programmen ”Stjärnkockarna” och ”Edward Bloms gästabud”.
Edward Blom vill slå ett slag för den gamla hederliga tryckkokaren – och för att vi ska lägga lite mer omsorg på vardagsmaten.
Detta har hänt
Den 1 juli 2011 kommer skollagen att få en ny paragraf som påbjuder att Sveriges samtliga grundskolor ska servera näringsriktig mat.
Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer för elever i årskurserna 4–6 säger att en portion ska ge 625 kcal (kilokalori), innehålla högst 20 gram fett och minst 78 gram kolhydrater. Rekommendationen gäller genomsnittet över en vecka.
Konsumentföreningen i Stockholm lät ställa 25 påståenden om mat till över 1 000 svenskar. Många tror fortfarande på myterna. Åtta av tio tror till exempel att transfetter är vanligt förekommande i livsmedel. Något som inte är sant. Och 72 procent trodde felaktigt att äppelmos blandas i för att dryga ut lingonsylten.
Förra årets mest sålda kokbok var klassikern ”Vår mat”. Den såldes i 97 000 exemplar.
Mer. Edward Blom är inte bara jurymedlem i "Stjärnkockarna" i TV3 eller åker runt på Österlen och lagar middagar till Jan-Öyvind Swahn i "Edward Bloms gästabud" i TV8. Han är också chef för särskilda projekt på Centrum för Näringslivshistoria och har forskat om vår mathistoria.
Den här lördagen ska han gå på Amarantbalen och kommer då att äta vad Stockholms stadshus bjuder på. Hans nästa egna middagsbjudning kommer med största sannolikhet att ha inkokt lax som huvudrätt. Om möjligt även med vit sparris från Tyskland.
Vi får en lag mot onyttig skolmat nästa år. Är vi för fixerade vid matens nyttighet eller ska vi se detta som något bra?
— Jag tycker det är väldigt bra att man ser till att maten är nyttig. Speciellt om man får in nyttig och gedigen mat i skolorna och ser till så att eleverna slipper äta halvfabrikat.
— Däremot tycker jag inte att man ska låta Socialstyrelsen eller någon pekpinnedietist styra råden. Vi är ganska okunniga i kostlära, forskningen har inte kommit så längt och därför är det säkrare att äta blandat och traditionellt än att bygga sin kosthållning på otillräckligt underbyggd vetenskap.
Vilka är de tydligaste mattrenderna i Sverige just nu?
— Långkok är något som hängt med ett tag. En annan trend som pågått ganska länge är den ekologiska maten. Det ska vara gediget och rejält. Och i den andan fortsätter även hemliga kocken-trenden, som fått visst understöd av tv-serien "Landet brunsås" där man ju häcklat livsmedelsindustrin. Om det leder till att vi får färre kemikalier i maten är det bra, men det vet vi ännu inte.
Vi köper massor av kokböcker, men lagar vi mer och bättre mat?
— Det beror på vilket perspektiv vi ser det utifrån. Om vi ser det ur ett hundraårigt perspektiv lagar vi sämre mat på vardagarna. Men ser vi ur ett kortare tidsperspektiv har matvaror och utrustning blivit bättre och vi har fått ett betydligt större intresse för mat och matlagning. Jag tror definitivt att det är fler som i dag lagar till en bra måltid på lördagarna än låt oss säga för tio-femton år sedan.
Konsumentföreningen i Stockholm publicerade nyligen en undersökning där man avslöjar våra vanligaste myter om maten. Vad är de vanligaste myterna som du stöter på när du är ute och föreläser?
— Nu pratar jag mest om mathistoria och det finns många märkliga föreställningar om hur olika maträtter har uppkommit. Napoleon stannade till här eller där i samband med något slag och så kom den rätten till. I verkligheten är det till 99,9 procent så att en kock stått och arbetat med en rätt under en längre tid. Tyvärr ser vi sällan kokkonsten som ett konst. Det vill jag slå ett slag för.
Vilka nya mattrender skulle du personligen vilja se?
— Eftersom jag tycker om långkok ser jag gärna att tryckkokaren kommer till heders igen. Då skulle man kunna få till en bra fransyska eller högrev på vardagar, även om man inte har så mycket tid på sig.
— Överhuvudtaget vill jag gärna slå ett slag för det vanliga matlagandet. Att vi försöker bli lite mer som våra mor- och farföräldrar på vardagarna. Att vi visar kärlek och omtanke i matlagningen och inte bara slänger upp vad som helst på bordet. Mat är viktigt och då ska vi också visa stolthet och respekt.
En tidstypisk svensk företeelse är fredagsmys. Vad är din inställning till det?
— Ja, det är ju så långt från den livsstil jag har haft, att det närmast framstår som något exotiskt för mig. Men det är väl självklart trivsamt att familjen samlas för att äta tillsammans. Sen kan man väl tycka att det hade varit ännu trevligare om man valt lite roligare rätter än pulvertacos.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus