Historiens vingslag i Ljungbyhed

Kanske är det något med den skånska myllan. Det var här Gräshoppan byggdes och skuttade fram likt en skadskjuten kråka 1910, det var här vår förste certifierade aviatör tog sats över Öresund samma år och det var här pionjärerna utbildades... och i regel dödsstörtade. Det finns mycket att fira efter 100 år med svenskt flyg, och en del att sörja.

Mer. Regnet står som spön i backen när dagens flyghjältar är ute och jagar kaninhål på Ljungbyheds väldiga gräsytor. Pär Cederqvist och Mikael Carlson har parkerat sina flygplan, en engelsk Tiger Moth från 1935 och en amerikansk Piper L-4H från andra världskriget, intill ett gäng bajamajor. Här är nämligen laddat för folkfest.

Nyss sken solen på en klarblå himmel och herrarna svävade längs Söderåsens sluttning, såg Skäralids dramatiska ravin från ovan och bönder som bärgade hö bortåt Krika.

Nu har de bytt svindlande höjder mot marktjänst och med ens är pilotyrket mindre glamoröst. I en plötslig störtskur på knaggligt underlag traskar två entusiaster omkring och diskuterar publikavspärrningar och gräsliga gropar. Allt för att minimera landningsbesvären när gamla veteranmaskiner ska ta mark under söndagens 100-årsjubileum.

– Det var här allt började 1910, här ute på fältet visade Ask och Nyrop vägen för oss andra, säger Mikael Carlson.

Kollegan Pär Cederqvist, till vardags lärare vid Trafikflyghögskolan, pratar nästan oavbrutet i mobiltelefon. Mycket handlar om Ljungbyheds flygshow, vilka som kommer och inte kommer och om organisatoriska detaljer. I en paus mellan två samtal berättar han om sin Tiger Moth, den vackra, gul-röda dubbeldäckaren:

– Jag flög den första gången 1971, då jag var anställd som fältflygare i Kallinge. Den var gammal redan då.

I slutet av 1970-talet började han jobba i Ljungbyhed, först som militär flyglärare sedan som civil.

– Jag vet inte hur många gånger jag visat upp min Tiger Moth men det är alltid lite speciellt på hemmaplan. I mitt yrke har jag prövat både Lansen och Draken, och det var lite spännande förr när öststatsplanen dök upp och ville kika över gränsen.

– Det finns inte lika mycket plats för svängrum i dag och det är väl bra för det kommersiella flyget. Största skillnaden mot när jag började för 40 år sedan är förändringarna i luftrummet.

Någon konkurrens om utrymmet i det blå hade inte Hjalmar Nyrop och Oscar Ask när de kämpade med sin konstruktion på den släta marken framför husarlägret våren 1910. Ask-Nyrop 1 var byggd på Nyrops fars båtvarv i Landskrona och utrustad med en fransk luftkyld Farcotmotor. Efter åtskilliga försök, som bara resulterade i ett evigt skuttande över fälten, döptes maskinen i folkmun till Gräshoppan.

Senare samma år återvände Hjalmar Nyrop till Ljungbyhed med ny Anzanimotor på 24 hästkrafter och den 16 oktober lyckades han slutligen få upp maskinen i luften. Därmed blev han den förste svensken att flyga ett i Sverige byggt aeroplan.

Gräshoppans förebild hette Blériot XI, planet som fransmannen Louis Blériot 1909 korsade Engelska kanalen med. Både på 90- och 100-årsdagen efter den bedriften gjorde Mikael Carlson samma flygtur i samma typ av plan.

Till vardags frilansar han inom trafikflyget och sköter spakarna i en Boeing 737. På fritiden har han byggt tre och renoverat fem bevingade veteraner. I Ljungbyhed lyfter han mot skyn i just en Blériot XI, licenstillverkad hos Thulinverken i Landskrona.

– Den första generationens plan var byggda för att flyga och just inget annat. De var till för att vinna luften. Punkt!

Steg ett var helt enkelt att kunna lyfta och manövrera ett plan. Eleverna i Thulins flygskola på Ljungbyhed kunde gå och vänta på idealiska förhållanden. Mikael Carlson utmanar ofta väder och vindar som 1910-talets piloter aldrig kunde drömma om att ge sig upp i.

– De flög när det var gynnsamt, klockan sju på morgonen om det var vindstilla då. Jag har flugit de här maskinerna i över 20 år, även när det blåst hårt över Söderåsen och varit riktigt turbulent.

Himlens pionjärer utmanade ofta ödet i rangliga hembyggen, och dog som flugor i början av 1900-talet. Många hade Skåne som bas:

#Baronen Carl Cederström ville bli skådespelare men skickades av sin far till Alnarp och utbildades till agronom. Flygintresset tog över och inte ens ett haveri i Öresund 1910 stoppade honom. Cederström, som var förste svensk i luften, störtade och omkom i Ålands hav 1919.

#Hjalmar Nyrop, båtbyggarsonen från Landskrona, avled 1915 i sviterna av en olycka i samband med hans certifikatflygning.

#Enoch Thulin startade landets första aeroplanfabrik i Landskrona och förolyckades när ett skevroder lossnade på hans privata Thulin K under träning över hamnområdet i hemstaden.

#Lantbrukardottern Elsa Andersson från Strövelstorp tog 1920, som första kvinna, aviatördiplom vid Thulins flygskola i Ljungbyhed. I januari 1922 föll hon till marken i en outvecklad fallskärm och krossades mot insjön Alsens is.

En flygkapten från södra Skåne för deras arv vidare. Mikael Carlson flög på Gärdet i Stockholm för två veckor sedan när huvudstaden firade 100-årigt flygjubileum. För en dryg vecka sedan lastade han sin Blériot XI på släp och for till Göteborg för att montera ihop och lufta klassikern. I helgen skruvar han samman maskinen igen och lyfter mot himlen i Ljungbyhed.

– Det är hektiskt nu, säger han. Många uppvisningar och jubileum. Det är ju inte bara vi i Sverige som firar 100. Det sker i olika länder under ett par år framåt. Då kan man inte tacka nej.

Speciellt inte när en av världens äldsta flygplatser lockar. Med kaninhål och andra utmaningar.

Per Ohlsson per.ohlsson@hd.se042-489 90 28