"Vi är också sexuella individer"

Hur är det att vara tillsammans med någon, men hela tiden vara beroende av en tredje? Går det att ha sex även när man behöver ha assistans dygnet runt? Och om man vill se en porrfilm, kan man då be assistenten om hjälp? Veronica Svensk vet. Just nu reser hon runt för att bryta fördomar om att personer med funktionsnedsättning inte är sexuella individer.

LIV&LUST. Vill ni ta med henne hem? Det var den första frågan som Veronicas föräldrar fick efter förlossningen. Deras dotter föddes tre månader för tidigt, hon var 30 centimeter lång och vägde under ett kilo. Det var väl klart att de ville ta med sin nyfödda dotter hem.

Veronica Svensk föddes med en cp-skada. Under de första två månaderna av sitt liv slutade hon andas flera gånger. Hennes funktionsnedsättning var så grav att läkarna trodde att hon aldrig skulle kunna prata. Men det kan hon. I dag har hon gjort en karriär av att prata. Just nu åker hon Sverige runt för att hålla i kurser och föreläsa om kärlek, relationer och sex.

Projektet som hon leder kallas ”En hemlighet känd av många” och har som mål att bryta det tabu som råder kring relationer, kärlek, sexualitet, funktionsnedsättning och personlig assistans. Vi träffar Veronica i Lund, där hon i tre dagar ska hålla en kurs för personer med olika former av funktionsnedsättning.

– Det behövs en debatt som inte bara handlar om assistentens behov, vi måste börja prata om varför personer som har funktionsnedsättning inte ses som sexuella varelser, säger hon.

Till våren släpper Veronica en metodhandbok med konkreta tips på hur personer med funktionsnedsättning och assistans kan hantera olika knepiga situationer. Boken kommer också att ge en bild av hur synen har förändrats under tid.

– Det har hänt mycket på trettio år, med allt från personlig assistans och hjälpmedel till att man i dag faktiskt kan bo hemma.

Men en sak som inte har förändrats särskilt mycket är synen på funktionsnedsättning och sex, menar hon.

– Det är fortfarande tabu med sex och assistans. För det första är det många som tror att vi inte kan ha sex och för det andra är det många som tror att de inte kan ha sex.

Veronica behöver ha assistans dygnet runt. I sovrummet brukar hon och hennes man dock klara sig själva. Men det är det inte alla som gör. Vissa kan behöva hjälp med att flytta en arm eller ett ben som är i vägen. För funktionshindrade kan det vara svårt att veta hur mycket de kan kräva av en tredje person.

– Det kan kännas väldigt utelämnande, säger Veronica. Kan man be en assistent att ta fram en kondom? Kan man få hjälp med att trä på den? Och om man vill ha hjälp med att duscha efter sex, trots att klockan är ett på natten, kan man då säga till? Man kan aldrig tvinga någon till att titta på porrfilm men man borde väl i alla fall kunna få hjälp med att sätta i den i dvd-spelaren?, säger Veronica.

Det som för andra kan tyckas självklart, blir för en person med funktionsnedsättning en fråga om rätt till sin egen kropp och sina egna behov.

– Var går gränsen för assistenter? Sexköpslagen är egentligen den enda lagen som snuddar vid ämnet. Men vad är det att köpa sex? Är det att hjälpa någon onanera? frågar sig Veronica.

Själv har hon aldrig haft problem med att prata högt om sex och relationer. Varken som vuxen eller när hon var yngre. Inte mer än någon annan tonåring i alla fall. Hemma var det alltid högt i tak och alla frågor var tillåtna.

– Mina föräldrar var snabba med att inse vikten av självständighet. Min mamma och pappa har inte gjort skillnad på mig och min äldre syster, om de inte har varit tvungna på grund av mitt rörelsehinder.

Som tonåring tyckte Veronica att livet ibland kändes orättvist och besvärligt. Hon kände hopplöshet inför framtiden och ville inte leva längre. Men i dag tror hon att det mer hade att göra med hennes ålder än med hennes funktionsnedsättning.

– Jag hade ett halvtaskigt förhållande till mig själv. Jag tänkte väl som alla andra tonåringar, vem skulle vilja ha mig? Och jag visste inte riktigt vad min kropp klarade av. Men vem fan vet när man är tonåring?, säger hon och skrattar.

Funktionshindret gjorde möjligtvis att hon ställdes inför fler praktiska frågor än andra tonåringar. Som till exempel vad gör man av assistenten när det börjar hetta till. Men att kunna ha sex var inget som hon räknade bort bara för att hon hade en cp-skada.

– Svårt ja, omöjligt nej. Jag har haft åtta killar inklusive min man. De har alla haft någon form av funktionsnedsättning, men de är också väldigt olika som människor. Det gäller ju att prova sig fram. Så är det ju för alla.

Veronica har valt att fokusera på likheter, istället för på skillnader, mellan hur det är att leva med och utan funktionsnedsättning.

– Många tycker att det är konstigt att jag är gift. Men jag är ju 32 år så det är väl klart att jag har en man, säger hon.

Veronica och hennes John har varit tillsammans i nio år. De gifte sig för sex år sedan i Järfälla kyrka utanför Stockholm. Men trots att de båda är vuxna människor får de fortfarande kommentarer som ”vad söta ni är”, när de pussas på stan.

– Och det är inte på ett positivt sätt. Utan på ett förvånat sätt. Jag förstår inte varför folk måste kommentera det överhuvudtaget, säger Veronica.

”Kan du få barn” är en annan fråga som Veronica ofta får.

– Eftersom John har Parkinsons sjukdom och blir trött av för mycket liv har vi valt att inte skaffa barn. Dessutom är jag väldigt beroende av mina assistenter och skulle inte kunna lyfta upp barnet själv. Jag vill inte sätta ett barn till världen utan att veta att vardagen skulle fungera. Men en funktionsnedsättning behöver inte vara ett hinder. Visst går det, jag har kompisar i samma situation som är föräldrar.

Att vara beroende av en assistent betyder inte att livet måste kretsa kring assistans. Veronica menar en del som har assistans ibland glömmer bort att leva sina egna liv och istället styrs av sina assistenter.

– En gång råkade en av mina assistenter hitta en vibrator i min säng när vi letade efter något annat. Jag sa till henne att hon kunde låta den ligga och hon ställde aldrig några frågor, berättar Veronica.

Om två år, när projektet är slut hoppas Veronica att projektet hjälpt till att bryta attityder och fördomar om att funktionshindrade inte kan hångla, ha sex och vara kåta, inte kan vara gifta, homosexuella och ha one-night-stands.

Telefonen ringer. Det är Glenn, som under kursens andra dag ska arrangera ett sexparty och berätta om olika sexhjälpmedel. Han frågar när kursen startar.

– Klockan sex, en väldigt lämplig tid med tanke på ämnet, skrattar Veronica.

Cecilia Franck cecilia@sodraesplanaden.se