Är vi snällare i december?
Vi visar trots allt tecken på att vara godhjärtade. Många berörs när
medmänniskor far illa och fler och fler skänker pengar till välgörenhet.
Bildmaterial
Professor Åke Daun har gett ut sina e-postsamtal i boken "Snällare än du tror".
"Jag har närt en kommunist vid min barm", konstaterar Tyko Jonsson i julaftonklassikern "Karl Bertil Jonssons jul". Men till slut är han mäkta stolt över sonen som snott från de rika och gett till de fattiga.
Karl Bertil Jonsson tar från de rika och ger till de fattiga i dagens tv-klassiker. Och får även de bestulnas sympati.
DETTA HAR HÄNT
Vi skrev om hemlöse Leif Kangas vid Center Syd och visade ett webb-tv-inslag om livet i ett tält när temperaturen kryper långt under nollstrecket. Folk startade omgående en Facebookgrupp och för precis en vecka sedan fixade godhjärtade medmänniskor fram en husvagn till Alumaförsäljaren i Löddeköpinge.
Vi berättade att 2 600 barn lever i fattiga familjer bara i Helsingborg och träffade skuldsatta mamman Maria som vittnade om besvikelse och nödlögner inför julen. Många läsare hörde av sig och ville stötta.
"Musikhjälpen", som sändes i Sveriges Radio och SVT i förra veckan, dubblerade sitt resultat jämfört med föregående år.
Facebooks 26-årige grundare Mark Zuckerberg utsågs till "Årets person" i amerikanska nyhetsmagasinet Time. Han är en av flera miljardärer som anslutit sig till Giving Pledge, och som därmed förbundit sig att ge bort merparten av sin förmögenheter.
Svenska hushåll ger närmare 1 500 kronor årligen till ideell verksamhet. Men enligt brittiska Charities Aid Foundation, som studerar viljan att skänka pengar till välgörande ändamål, kommer vi först på 45:e plats tillsammans med Finland, Libanon, Zambia och Ghana av totalt 153 nationer. Högt upp finns Australien, Nya Zeeland, Kanada, Irland, USA och Schweiz. Sist på CAF:s lista ligger resurssvaga Nepal.
APROPÅ. Unicef, Rädda barnen, Röda korset och andra hjälporganisationer blir inte lottlösa i julruschen.
De stora hjälporganisationerna i Sverige drar i år in nästan lika mycket som efter tsunamin 2004, eller närmare fem miljarder kronor. Det är en förbättring med ett par hundra miljoner kronor jämfört med 2009. I ett längre perspektiv är utvecklingen ännu mer imponerande. År 1990 nöjde sig svenska folket med att skänka en ynka miljard.
Åke Daun är professor emeritus i etnologi vid Nordiska museet och Stockholms universitet. Han har fördjupat sig i svensk mentalitet och gav förra året ut boken "Snällare än du tror – människan social av naturen" tillsammans med Hans Norebrink. I den argumenterar han för att vi är samarbetsinriktade och ofta osjälviska varelser.
Är vi snällare när det lackar mot jul?
– Just nu i december vet jag inte, men vi är över huvud taget sociala varelser och sköter, precis som många andra djur, om varandra. Sedan är det ju traditionsbundet med att ge bort klappar. Om man är arg och slänger glåpord ökar aggressiviteten. Man odlar onda tankar och den egna ilskan ökar. På samma sätt känner man sig snällare när man ger gåvor.
Existerar det äkta altruism? Moder Teresa får väl sin lön i nästa liv och ska man hårddra det är det väl precis vad självmordsbombaren också förväntar sig.
– Tja, det där sista stämmer nog inte om man läser Koranen. De som studerar islamlära hävdar ju att man kommer till helvetet om man dödar. Så det får vi väl tro.
Visst har vi lättare att känna sympati med en skötsam uteliggare vid Center Syd än med en drogberoende tiggare på Kullagatan?
– Vi går inte omkring och sprätter vänligheter kring oss, annat än sedvanemässist hälsande och tackande. Vi är både onda och goda, men vi kan identifiera oss med drabbade på andra sidan jordklotet. Det normala tillståndet är att sköta om sitt eget. Sedan flyter omsorgen med de nära ofta ut att gälla samhället i övrigt. Vi är sociala och vinner på att samarbeta inom gruppen.
Det finns ju oändliga bevis på att det kollektiva trycket leder alldeles galet. Horder som mördar och våldtar i Darfur, etnisk rensning och bödlar som slaktar innan de går hem och firar jul med familjen. Håller världen verkligen på att bli bättre?
– Det finns så skiftande värderingar och åsikter om vad som är bra respektive dåligt. Vilket medför att det inte går att fastställa om världen håller på att bli bättre. Ser man närmare på olika företeelser kommer man ganska lätt att finna en stor mängd tydliga framsteg, till exempel inom teknik och medicin, och dessutom uppenbara försämringar, exempelvis vad gäller jordens naturtillgångar. Närmast sanningen kommer vi om vi säger att "mitt intryck är att världen håller på att bli bättre samtidigt som den håller på att försämras" – åtminstone för dess levande varelser.
Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll" handlar mycket om individualitet. "Snällare än du tror" har däremot betecknats som en snällhetsbibel för socialister. Finns det en politisk dimension i din volym?
– Min samtalspartner i boken, Hans Norebrink, är en gammal besviken kommunist. Själv, som samhällsforskare, måste jag sätta empirin först – annars har jag misslyckats. De flesta har förstås preferenser för olika politiska läger, och många framstående forskare säger helt öppet att de är liberaler eller socialister. Jag tycker det är mystiskt att uppge en så grundläggande hållning, och skulle själv aldrig låsa mig vid det.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus