Lära för livet – eller bara för tv?
Apropå att 2008 års tv-succé, "Klass 9A", kör ett
varv till. Nu kliver mirakellärarna in på en Örebroskola, för att under en
enda termin skapa attitydförändring och rädda slutbetygen.
Bildmaterial
Elever i Johannesskolans klass 9A i Malmö stormade fram i tv för tre år sedan. Åtta pedagoger blir tre när Mikaelskolan i Örebro får nästa akuthjälp under högstadiespurten.
Elever i Johannesskolans klass 9A i Malmö stormade fram i tv för tre år sedan. Åtta pedagoger blir tre när Mikaelskolan i Örebro får nästa akuthjälp.
"Vi tappar de svagaste eleverna", konstaterar Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
DETTA HAR HÄNT
Den svenska skolan är i kris och skolsystemet på väg att haverera. Betygsstatistiken visar att var fjärde niondeklassare inte kommer in på gymnasiet.
Klass 9A och deras lärare på Mikaelskolan i Örebro var beredda att göra en kraftansträngning för att förbättra sina resultat, och de gör det inför tv-kameror med sändningsstart i SVT1 nu på måndag.
Serien spelades in under höstterminen 2010. Den första omgången av "Klass 9A" sändes våren 2008. Då deltog åtta specialpedagoger, serien fick stor uppmärksamhet, blev flerfaldigt prisbelönt men ifrågasattes också på sina håll.
När speciallärarna Gunilla Hammar Säfström, Stavros Louca och Thomas Holmqvist kom till Mikaelskolan i höstas var elevernas kunskaper under all kritik. Lärarna hade ingen kontroll över undervisningen. De inkallade pedagogernas uppgift var att hjälpa lärarna att höja nivån på utbildningen. Till skillnad från förra omgången av "Klass 9A" får de befintliga lärarna coachning och är betydligt mer delaktiga nu. Målet är att samtliga elever ska nå behörighet till gymnasiet. Något som nästan ingen svensk klass klarar av.
Apropå. Tystnad, tagning! På Johannesskolan i Malmö hoppade åtta handplockade specialpedagoger in för att vända trenden i en lågpresterande klass. Det slutade med succé... i tv-versionen.
En miljonpublik följde framgångarna, några elever klarade gymnasiet bra men verkligheten hann snabbt ifatt många i 9A. Vid de diagnostiska proven i kärnämnena visade tv-stjärnorna stora brister. Johannesskolan lyckades inte heller behålla nivån som byggdes upp under tiden i rampljuset.
Nu är det dags igen. I Mikaelskolan i Örebro. Men, Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, talar hellre om långsiktig satsning för och på sina medlemmar.
– Har man resurser kan man bryta en trend och skapa förutsättningar. Och den allra viktigaste resursen och den som har störst betydelse för elevens resultat är en kompetent, välutbildad lärare. Allting börjar med bra lärare.
Ger "Klass 9A" en realistisk bild av skolan?
– Skolan, eleverna och lärarna kommer rakt in i människors vardagsliv och man får en inblick i svårigheter och glädje i klassrummet.
Men går det verkligen att rädda en problemklass under en termin i nian?
– Det är klart att det här är ett tv-program, man gör stor show. Serien pekar på att lärarna måste ha kontinuerligt stöd för att kunna utvecklas i sitt arbete, precis som alla andra yrkeskategorier kan få. Det finns enorm frustration i kåren. Yrket är alldeles för mycket ett ensamarbete. I det internationella framgångsreceptet ingår att lärarna utarbetar så kallade modellektioner för svåra moment. Att ha tid i vardagen för att vässa sin undervisning utmärker skolsystem som lyckas.
Är den bristen huvudorsaken till svenska skolans kris?
– Det är många saker som ligger bakom de försämrade resultaten. Det fria skolvalet innebär att eleverna sorterar sig själva och blir mer lika i varje gruppering. Svagare elever samlas på samma ställe, bakom det ligger bland annat boendesegregering. Vare sig staten, kommunerna eller de fristående skolorna sköter sin skola bättre än någon annan.
Vad ska man göra åt det?
– Alla elever kostar inte lika mycket. Har du riktigt svåra förutsättningar i en klass måste det styras resurser dit i tid. Men det krävs modiga politiker som fattar att det är mycket dyrare att inte göra något. I Finland är det självklart, och nästan en tredjedel av eleverna där får extra stöd. En billig skola blir väldigt dyr i längden.
Finland är ett land som ofta nämns. Varför är de bättre på att skapa anständig skolmiljö?
– Jag har precis lyssnat till forskarna bakom Pisa-rapporten, där 74 länder jämförs. Gemensamt för de som lyckas är att de satsar på sina lärare. Högkvalitativ utbildning och bra betalt, så att det är intressant att bli lärare. I Sverige kan vi knappast berömma oss om att ha kö till utbildningen.
– Skolledarnas roll är en annan sak. I ett framgångsrikt skolsystem ägnar de 80 procent av sin tid åt att vara pedagogiska ledare, alltså jobba ihop med lärarna. Inte som här, där skolledarna fastnat i en administrativ byråkratikvarn och bara ägnar fem procent åt pedagogisk utveckling.
I svallvågorna av förra "Klass 9A" började lärarbetyg diskuteras – alltså att eleverna skulle bedöma sina pedagoger. Hur bra är det?
– Eleverna ska inte göra skolledarnas jobb.
Jag har hört dig säga att 50 000 kronor vore en relevant månadslön . Stämmer det?
– Det är åtminstone en önskvärd nivå. Finländska regeringen gjorde exempelvis en satsning med stimulansbidrag för att höja lärarlönerna, och vi ligger väldigt långt ifrån Schweiz där snittlönen är motsvarande 45 000 – hos oss är den 25 000 kronor. Är man duktig i matematik i Sverige väljer man knappast att bli mattelärare, då lockar civilingenjör betydligt mer.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus