Kärt kön har många namn

Ballefjongen, fiffiluren, pussyn och pillen. Varför ger vi våra kära kön så många smeknamn och hur kommer det sig att könsorden samtidigt är så potenta skällsord?

Mer. – Jag är imponerad över hur kreativa folk är och hur kul de tycker att det är att hitta på nya snuskiga ord, säger Karin Milles, filosofie doktor i nordiska språk och lektor på Södertörns högskola.

I sin bok ”Kung Karl och kärleksgrottan” listar hon flera hundra smeknamn som vi har gett våra kön. Baconrosen och Bamsefar, gullhönan och generalen, musen och Petter-Niklas och så hennes egen favorit ”polaren med ett jack i pannan”, är några av dem. Vår fantasi sprudlar när fitta och kuk inte tycks räcka till.

– En viktig förklaring är att sex länge har varit för känsligt att prata om och att vi därför har behövt smeknamn som ersättningsord. Könsorden är ju så potenta i sig, säger Karin Milles.

Ämnen som är tabu leder ofta till språklig censur. Men det betyder inte att vårt ordförråd minskar, snarare tvärtom. Istället hittar vi på nya ord och använder metaforer för att slippa använda de känsliga orden. Precis som att vi istället säger att någon har gått bort för att uttrycka att någon har dött eller att vi säger att vi ska pudra näsan när vi egentligen ska gå och kissa, använder vi en mängd olika ord för att kamouflera våra kön.

– Vissa ord kan också upplevas som för erotiska. Man kanske känner att man knappt kan säga orden utan att bli kåt. Det har lett till att könsorden växt till en gigantisk hög som hela tiden fylls på. Men att vi har många ord på våra kön är ingen brist, bara en rikedom, säger Karin Milles.

De många smeknamnen hjälper oss också att vara mer specifika i olika situationer. Fitta och snippa, kuk och penis och knulla och älska må vara olika namn på samma sak men för de flesta är det trots allt något som skiljer en fitta från en snippa, en kuk från en penis och att knulla från att älska.

– Sex är ett komplext ämne och ibland rätt svårt att förstå. Med ett språk som är nyansrikt är det lättare att hitta rätt ord vid rätt tillfälle, säger Karin Milles.

Vi använder våra kön till att kissa med, göra barn med och till att ha sex för njutningens skull. Tre olika situationer som kräver sina egna könsord för att inte skapa missförstånd eller väcka anstöt.

– När vi pratar om och med barn behöver vi andra ord. Vi ser på barnen som fria från sexualitet och vill att barnorden ska vara oerotiska. Så då säger vi snippa och snopp medan vi hellre använder egna privata ord som vi går i gång på i sängkammaren. Namn på vårt eget och vår partners kön kan dessutom vara alldeles för privata för att vi ska vilja berätta om dem för andra. Det finns ju också ett värde i att hålla dem hemliga.

Just att hitta ett gemensamt neutralt ord för flickors kön har varit omdebatterat och efterfrågat. 2003 visade en undersökning att 80 procent av förskolepersonalen i Sverige saknade ett ord i situationer där snopp hade varit det självklara ordvalet om det gällde pojkar. Varken fitta, muff eller slida tycktes ligga rätt i munnen. Tre år senare tog sig snippan in i Svenska Akademins ordlista och i dag har det visat sig vara det självklara valet för både många barn och föräldrar. RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, använder också snippa och snopp när de pratar om barn, men slida eller vagina och penis i kliniska sammanhang. Annars är det fitta och kuk som gäller.

– Jag gillar snopp och snippa men i sexuella sammanhang tycker jag att kuk och fitta känns mest naturligt, säger Karin Milles.

Men alla gillar inte snippa. Margareta Svahn är en av dem. Hon är docent i nordiska språk och författare till boken ”Den liderliga kvinnan och den omanliga mannen”, som handlar om könsord som skällsord.

– Jag tycker att snippa är för mycket relaterat till snopp. Det visar att snopp kom först och markerar att det manliga fortfarande är överordnat.

Att snippa ses som neutralt i dag är heller ingen garanti för att det inte kommer att bli ett skällsord imorgon, samtidigt som dagens skällsord med tiden kan laddas ur och därmed inte längre få samma effekt.

– Det skulle inte förvåna mig om snippa blir ett skällsord eftersom det är det ord som många unga nu lär sig på dagis. Och i det läge vi kommer överens om att det kvinnliga könet ska heta fitta kommer det heller inte bli lika lätt att skälla någon för det, men då finns ju alltid risken att bli kallad snippa istället, säger Margareta Svahn.

När vi använder orden i ett annat sammanhang förändras deras betydelse. För femton år sedan användes bög och flata nästan enbart i nedsättande syfte, men efter att gayvärlden erövrat och själva börjat använda dem blev de inte lika effektfulla som skällsord enligt Margareta Svahn.

– Fredrik Lindström har pratat om att man skulle kunna erövra hora på samma sätt, men det skulle jag nog inte klara av. Däremot har jag märkt att unga lättare talar om fitta och kuk. Jag har inte så stora problem med de orden längre, men det hade jag förr, säger hon.

Att använda språket för att kränka någon annan har folk gjort i alla tider. Könsord och andra sexuella ord har dessutom visat sig vara extra effektfulla. Och så kommer det att vara så länge sex är ett laddat ämne tror Margareta Svahn.

Medan kvinnor ofta har beskyllts för att vara lösaktiga har män fått utstå glåpord om hur omanliga de är. För hundra år sedan var ord som allmänning, kåtlåda och knulldyna vanliga skällsord på kvinnor. Att ligga runt och vilja ha sex ses fortfarande som något av det värsta en kvinna kan göra. För männen är det tvärtom. En man som var omanlig, impotent och inte duglig nog på jobbet fick förr höra vilken fjose, tackröv eller fiskefitta han var. I dag kallas han kanske istället plyschpitt, mikropitt eller pincettballe.

– Grupper som är underordnade den vita heterosexuella medelålders mannen, som kvinnor, invandrare och homosexuella har alltid varit mer utsatta för skällsord. Överordnade grupper verkar ta sig den rätten i ett samhälle, säger Margareta Svahn.

Cecilia Franck cecilia.franck@hd.se042-489 91 00