Klockan - statussymbol i alla tider
Sex raka till Peter Borgelin, helsingborgare som är ordförande för De Gamla Urens Vänner i Malmö. Föreningen arrangerar ”Ge oss tid!” i samarbete med Kulturmagasinet i Helsingborg. Urutställningen öppnar på söndagen.
Bildmaterial
Uret som satt på det gamla rådhuset i Helsingborg.
Även lite moderna klockor från 50-60 talet syns i montrarna.
Golvur
Fakta
”Ge oss tid!” visas på Kulturmagasinet mellan 18 september och 13 november, måndag till fredag 8-16 samt under fem söndagar med olika specialarrangemang. Imorgon är det invigning och bedömning av allmänhetens ur. Söndagarna den 2, 9 och 30 oktober samt 13 november blir det mer bedömning av allmänhetens klockor, men också föredrag. Läs mer på: www.helsingborg.se/kulturmagasinet.
Mer. 6 frågor till…
…Peter Borgelin, helsingborgare som är ordförande för De Gamla Urens Vänner i Malmö. Föreningen arrangerar ”Ge oss tid!” i samarbete med Kulturmagasinet i Helsingborg. Urutställningen öppnar i morgon.
Varför är du vän med de gamla uren?
- När jag var liten pojke hade jag en morfar som samlade frimärken. Så jag började samla, men efter ett tag gick jag över till mynt. En dag, jag var 14-15 år, hamnade jag hos en antikurmakare som sa: ”Du ska inte samla på mynt, du ska samla på klockor. Mynt har bara två sidor, men en klocka har så många fler”. Jag började med mekaniska armbandsur, sedan blev det fickur, skeppskronometrar och även större ur. Mekanik, historia, tillverkare, design, proveniens, det finns så mycket intressant med klockor. Det är en mångfacetterad hobby. Med den här utställningen vill vi spegla det.
Ni visar ett tornur som suttit i Helsingborgs gamla rådhus?
- Ja, det är gjort omkring 1857 av den danske urmakaren Anders Funch. När man rev Helsingborgs gamla rådhus i slutet på 1800-talet flyttade man uret till en gymnastisksal vid det gamla Gossläroverket där det användes till 1958. Jag såg klockan på en oljemålning av det gamla rådhuset för 20 år sedan och kollade då om det fanns kvar. Nu när det var dags för utställning tyckte jag att det skulle passa att visa upp det. Det hade magasinerats och delarna låg på flera olika ställen, men allt har hittats. Det är rätt häftigt.
Tornuret är kanske värt en annan plats än ett magasin framöver?
- Ja, det kunde mycket väl hamna i det nuvarande Rådhuset som en skulptur någonstans. I Södra Sallerups kyrka i Malmö har vi hittat ett tornur från 1785. Där har vi fått kyrkan att nappa på att plocka ner uret och ställa ut det i kyrkorummet eller i vapenhuset.
Folk kan ta med sig sina gamla klockor för bedömning på Kulturmagasinet?
- Ja, man kan få veta historien bakom, hur man ska sköta uret och kanske dess värde. Vi gjorde en utställning på regionmuseet i Kristianstad och då kom det nästan tusen besökare. Det hade exempelvis varit roligt att få se något skånsktillverkat ur. Det fanns en Johan Nyberg som levde i Riseberga utanför Ljungbyhed i början på 1800-talet. Han satt där ute på landsbygden och gjorde mycket avancerade fickur. Ett sånt hade varit stort att få se. Eller kanske ett Haldaur med datumangivelse, det känner vi bara till ett ex av än så länge.
Klockan har en lång historia som statussymbol.
- Ja, en man som vill hävda sig kan fortfarande köpa ett dyrt armbandsur. Män har ju inte så många accessoarer att visa upp som kvinnor. De första fickuren kom på 1500-talet. Det var bara furstar och kungar som kunde bära dem. Det ansågs nästan som trolldom, att man kunde ha tiden i fickan. Att uren slog fel på någon timme kunde ingen kontrollera. Allmogen hade ju inga klockor.
Klockorna förändrade vårt förhållande till tiden. När tid blev pengar blev klockan en stressfaktor. Har uret lett till mest elände eller mest glädje?
- Det är inte lätt att svara på. Det är klart att syftet med att ha koll på tiden redan från början var att se till att folk kom i tid till sina arbeten och jobbade ett visst antal timmar. Hur skulle vårt samhälle i dag fungera om vi inte hade någon klocka att förhålla oss till? Jag vet inte, men vad hade chefen sagt om vi skulle komma till jobbet när det kändes rätt?
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus