Ute efter otrogna

Det börjar med att hon hittar ett kvitto från en guldsmedsbutik i hans jackficka. Två likadana smycken är inslagna på kvittot. Själv fick hon ett smycke av honom i julas men vem har fått det andra? Kvinnan börjar misstänka att hennes man träffar någon annan, hon försöker ta reda på sanningen men kommer inte längre. Då kontaktar hon Anneli Mattisson.

LIV&LUST. Efter att ha jobbat som fotograf i många år bytte Anneli Mattisson bana i karriären och blev privatdetektiv. Med erfarenheterna av att jobba på en tidningsredaktion i ryggen startade hon egen byrå i Malmö.

– Jag hade en kamera, en bil och jag visste hur man tar fram fakta. Så jag funderade över hur jag kunde dra nytta av det? Skillnaden nu är att jag jobbar för en uppdragsgivare som oftast vill ha informationen för sig själv. Min dokumentation är inget som kommer att publiceras.

I 15 år har hon arbetat som privatdetektiv och tagit sig an uppdrag runt om i södra Sverige. När vi träffas har hon just avslutat ett otrohetsärende i Helsingborg. Vi ses på ett fik i centrala Malmö. Hon är diskret klädd, har svart hår, svart skinnjacka och ett litet hjärta i guld i en kedja runt halsen. För Anneli Mattisson är det viktigt att inte sticka ut och vill därför inte vara med på bild i tidningen. Risken för att bli igenkänd när hon är ute på spaningsuppdrag är för stor.

Är min fru otrogen? Vem var det jag träffade på krogen i lördags? Är min nya flirt den han utger sig för att vara? Förfrågningarna som Anneli Mattisson får varierar väldigt mycket. Alla rör inte kärlek, förälskelser och otrohet utan ofta vill många också ha hjälp med att finna eller kolla upp personer av andra anledningar.

– Det är stor skillnad mellan vilka förfrågningar jag får och vilka jag tackar ja till. Jag sorterar ut runt 50 procent, säger Anneli Mattisson.

Utsorteringen kan bero på flera saker. Många förfrågningar står inte i proportion till hur mycket pengar uppdragsgivaren är beredd att lägga.

– I dag fick jag en förfrågan från en kille som förälskat sig i en tjej som han träffade på en bar. Han hade tappat bort hennes namn och nummer och ville få tag på henne igen. Utan mer att gå på är det svårt för mig att leta upp en person, men alla går att hitta. Det beror helt på vilken budget man har.

Anneli Mattisson säger heller inte ja till uppdrag som innebär att hon måste gå mot lagen. Hon skulle till exempel aldrig bryta sig in för att bugga någons hem.

– Det enda som då kan hända är att jag själv åker dit, säger hon. Många av dem som hör av sig till Anneli Mattisson vill ta reda på om deras partner är otrogen. Det är lika ofta män som kvinnor, och i alla åldrar.

– De flesta har funderat väldigt länge innan de tar steget och kontaktar mig, det är inte så att de kastar sig över telefonen. Hennes egna erfarenheter säger henne att det oftast ligger någon substans i folks misstankar. Magkänslan säger dem att något inte står rätt till.

– Många vill bara veta om det är värt att satsa på relationen eller om de ska avsluta den och gå vidare med gott samvete. Vissa par har sedan länge slutat prata med varandra men de har andra saker som binder dem till varandra. De kanske har ett hus, barn eller en firma tillsammans. Gemensamt för alla som har tagit hjälp av Anneli Mattisson och som misstänker otrohet är att de säger att ett dåligt besked är bättre än att inte veta.

– De upplever det som att de lever i ett krigstillstånd. De kan inte planera för framtiden, varken en resa, en flytt eller om de ska skaffa barn. Ovissheten är jättejobbig och det kan jag förstå, säger hon.

Samtidigt som många blir ledsna och besvikna, för att de innerst inne hoppades att deras misstankar var felaktiga, upplever Anneli Mattisson också att de känner stor lättnad när de får reda på sanningen.

– De flesta har flera gånger frågat sin man eller fru rakt ut om otroheten men fått höra att de är paranoida, att de inbillar sig eller så har de bara fått ett hånskratt till svar, berättar Anneli Mattisson.

Själv uppfattar hon inte det som att de personer som kontaktar henne är mer svartsjuka eller paranoida än andra.

– Ganska många har inte berättat om sina misstankar för någon annan, än kanske sin partner, innan de träffar mig. De har inte vågat berätta för sina vänner utan tycker att det är lite skämmigt att misstänka sin partner för otrohet.

Den första frågan som Anneli Mattisson ställer till en ny uppdragsgivare är när det är störst sannolikhet att deras partner är otrogen. Oftast har han eller hon en klar bild av när, var och hur deras man eller fru har möjlighet att träffa någon annan. Ibland händer det att de till och med har namn på den person som de misstänker partnern träffar. Det Anneli Mattisson sedan gör är att kolla upp vad de misstänkta gör mellan vissa klockslag, var de tar vägen mellan hemmet och jobbet, om de verkligen går på det där gymmet eller åker på den där konferensen som de säger.

En gång blev Anneli Mattisson kontaktad av en kvinna som var säker på att hennes man var otrogen och dessutom övertygad om vem den andra kvinnan var. Hon anlitade Anneli Mattisson för att dokumentera otroheten så att hon sedan kunde konfrontera sin man med bildbevis.

– Jag spanade men han träffade aldrig den där kvinnan. Däremot upptäckte jag att han träffade en helt annan kvinna. Jag dokumenterade det istället men när jag lämnade över det till frun blev hon besviken och inte alls tacksam eftersom det inte var det hon hade bett mig om. Även om starka känslor oftast är inblandade försöker Anneli Mattisson att alltid förhålla sig professionellt och inte involvera sig känslomässigt.

– Vid något tillfälle har det hänt att jag har engagerat mig mer. Som då det var uppenbart att tjejen som kontaktade mig hade blivit misshandlad. Hon hade blåmärken över hela kroppen och jag hjälpte henne till kvinnojouren. Jag försökte förklara för henne att hennes mans otrohet inte var det största problemet utan att hennes liv var i fara. Vad uppdragsgivarna väljer att göra med den information de får från Anneli Mattisson vet hon inte. Hur vanligt det är med konfrontationer, separationer eller återföreningar är det därför omöjligt att svara på.

– Jag brukar förklara för mina kunder att en konfrontation oftast inte hjälper en dålig relation. Konfrontera gör man mest för sin egen skull för att få ett avslut och kunna gå vidare.

Det har hänt att personer hör av sig några år senare och berättar att de misstänker att deras partner är otrogen igen. Då förstår hon att vissa väljer att stanna kvar i relationen trots de bevis som hon lagt fram. En gång har det också hänt att en bedragen man en tid senare kontaktat Anneli igen då han misstänkt att även hans nya kvinna varit otrogen.

Oftast är det i den nära vänkretsen, bland grannarna eller arbetskamraterna som Anneli Mattisson finner den misstänktas nya kärlekspartner. Det är inte ovanligt att beställaren känner igen den nya kvinnan eller mannen när de får ta del av dokumentationen. Något som detektiven lagt märke till, efter flera år i branschen, är likheten i utseendet mellan de otrogna männens fru och älskarinna.

– Det är inte lika påtagligt bland de otrogna kvinnorna, men det händer ganska ofta att männens nya kvinna är en kopia av frun, kanske några år yngre men inte nödvändigtvis. Det är en ytlig reflektion, men det får mig ibland att undra – var det verkligen värt alla problem som en skilsmässa för med sig?

För en tid undersökte hon en misstänkt otrohetsaffär. En ung tjej som precis fått barn tyckte att hennes kille var ute och festade för ofta. När Anneli Mattisson cyklade efter och spanade på killen visade det sig att han på andra sidan stan levde i en tillsynes normal familjerelation tillsammans med annan ung tjej och ett litet barn.

– Jag tror att många par gifter sig för tidigt, innan de lekt färdigt. Det finns de som är otrogna engång och tar med sig den hemligheten ner i graven. Och sedan de som flirtar i största allmänhet och tycker att de har rätt till att ha många affärer. Det största misstaget som många otrogna gör, enligt Anneli Mattisson, är att de blir övermodiga.

– De ser det som något tillfälligt och förstår inte vilka konsekvenser affären har för andra. När relationen sedan utvecklas kan de inte bara lämna eftersom för mångas liv är involverade.

Cecilia Franck cecilia.franck@hd.se042-489 91 00