Ny tideräkning?
Apropå förslaget om en ny kalender som innebär att alla datum infaller på samma veckodag. Julafton och nyårsafton skulle, precis som i år, alltid infalla på en lördag. Arbetsgivare slipper dyra klämdagar och handeln slipper hålla stängt under en massa röda dagar.
Bildmaterial
Andreas Bergh.
DET HAR HÄNT
En ny tideräkning som sägs gynna ekonomin lanseras av två amerikanska forskare. Alla helgdagar ska exempelvis alltid infalla på samma, fasta veckodagar. Den nya kalendern arrangeras så att klämdagarna blir färre, på det att arbetsgivarnas förluster minimeras.
Året får alltid 364 dagar. De två första månaderna i varje kvartal har 30 dagar, den tredje 31. En extravecka stoppas omväxlande in vart femte och sjätte år efter nyårsafton för att kalendern inte ska fjärma sig långt från solens gång.
Den gregorianska kalendern som infördes i Europa av påven Gregorius XIII 24 februari 1582 har sedan dess blivit den kalender som används i de flesta av jordens länder. I Sverige infördes den gregorianska kalendern år 1753.
Apropå. Är det läge att byta ut den gregorianska kalendern som har använts i Sverige sedan 1753? Andreas Bergh, lektor på nationalekonomiska institutionen i Lund och välfärdsforskare vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm, tror inte att en ny tideräkning är lösningen på världens ekonomiska problem..
Två professorer, en i fysik och en i ekonomi, knutna till det ansedda Johns Hopkins University i Baltimore, USA, har gemensamt lanserat idén om den nya kalendern. Går ett sådant förslag att genomföra rent praktiskt?
– För att förslaget ska fungera som tänkt krävs helst att alla länder är med, och det verkar osannolikt att man ens skulle lyckas ena EU och USA kring detta.
Vad skulle det innebära för ekonomin om de röda dagarna blev färre?
– Med färre helgdagar får vi högre materiell levnadsstandard men mindre fritid.
Tror du att vi här i Sverige som har kämpat så länge för våra lediga dagar skulle acceptera förslaget?
– Nej. Men vi skulle nog inte klaga så länge efter att det införts heller – svenskar är trots allt ganska förändringsbenägna.
Är inte våra lediga dagar bra för den enskilda människan och bra för samhällsekonomin i ett längre perspektiv?
– Jo, men förslaget går inte ut på att minska de röda dagarna. Tanken är att spara resurser på att helgdagarna inte hoppar runt, vilket skulle kunna göra allt från ränteberäkningar till semesterplanering enklare. Den tanken är inte så dum, men å andra sidan kanske det är trevligt att det blir lite variation från år till år.
Vi spenderar väl en del pengar på våra fritidsnöjen, och det skulle ju försvinna om vi aldrig är lediga?
– Jo, men ingen har föreslagit att vi aldrig ska vara lediga, det skulle vara lika tokigt som att alltid vara ledig. Det vi strävar efter är en kombination av arbete och fritid som vi är nöjda med.
En extravecka, som ska stoppas in omväxlande vart femte och vart sjätte år, hur skulle det fungera?
– Ungefär som skottdagen vi har nu.
Rent känslomässigt – våra ramsor om "30 dagar har november...." försvinner. Klarar vi verkligen det?
– Rent generellt låter förändringar ofta helt orealistiska när de beskrivs i förväg – men en hel del händer ändå. Och när en ny generation växer upp i det nya systemet är det istället det gamla som ter sig heltokigt.
Meningen med förslaget är att få världsekonomin att blomstra. Men olika världsdelar har olika behov. Kan alla, oavsett var på jordklotet man bor, bli gynnade av förslaget?
– Ett bättre sätt att få världsekonomin att blomstra är att bekämpa korruption och att göra världshandeln mera rättvis – men båda dessa tycks vara minst lika svåra som att ändra kalendern. I fattiga länder är problemet ofta att regeringarna gynnar sig själva på folkflertalets bekostnad. I rika länder är arbetslöshet en faktor som tydligt sänker människors lycka och välbefinnande.
– Det är också viktigt att komma ihåg att vi inte blir lyckliga av att arbeta hela tiden. Det svåra är att hitta en kombination av arbete och fritid som känns bra under hela livet. I dag stressar många medan de arbetar, för att sedan leva 20 år som pensionär med massor av fritid. Många skulle nog må bättre av att jämna ut arbetet mer över livet.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus