Häftiga hemslöjd!
Lövkonst med förgreningar över hela landet, ett rum öppet för skånska mönstertolkningar på Liljevalchs och korgar i alla dess former på Landskrona museum. Hemslöjden firar och spänner musklerna i en tid då hållbarhet eftersträvas och det stickande folket fingerfärdigt tråcklar sig ut på dataålderns kryptiska nätverk.
Bildmaterial
Knepig hemslöjd. Mycket pillerarbete är det. Kerstin Andersson håller tungan rätt i mun.
Ingegärd Nilsson från Lomma stryker lim på en styv kartongbit.
Hemslöjdens historia
Traditionen har sin grund i tillverkning av bruksvaror som kläder, hemtextilier, husgeråd, möbler, arbets- och transportredskap på landsbygden och utförd i hemmet för eget behov. Hemslöjd var fram till industrialismens genombrott den helt dominerande produktionsformen för sådana varor i Sverige.
Lilli Zickerman tog 1899 initiativ till Föreningen för Svensk Hemslöjd för att stärka ställningen i landsbygdens hushåll samt att höja kvaliteten på material, teknik, form och färg genom att återknyta till äldre slöjd- och folkkonsttraditioner.
Flera statliga utredningar har fastslagit hemslöjdens sociala, ekonomiska och kulturella betydelse. 1922 inrättades en hemslöjdskonsulenttjänst vid Kommerskollegium; verksamheten har i dag byggts ut till att omfatta en konsulent i hård slöjd och en i mjuk slöjd i varje län samt specialkonsulenter för knyppling och sameslöjd.
Mer. Björn Wisjö är båtbyggare från Halland. Men här handlar det inte om att snickra och skarva en sjösäker skuta, i stället om att skära och klistra en chic liten pappersbox.
– Jag är med i hemslöjden i Halmstad, men jobbar mest i trä annars, säger han.
– Det här är pilligare... och svårare på många sätt. Tanken är att det ska bli en förvaringslåda för tidskrifter.
Björn Wisjö är sannerligen ingen typisk deltagare. Det är bara att se sig om i lokalen, slöjdsalen i Filbornaskolan i Helsingborg. När stadens hemslöjdsgille kallar till kurs, och uppdraget handlar om att göra en ask i bokbinderiteknik, känner sig nio kvinnor och en man från södra Sverige kallade.
Birgitta Jeppsson från Hjärup, Kerstin Andersson från Hörby och Ingegärd Nilsson från Lomma, som knåpar i andra änden av det avlånga pysselbordet, är mer mainstream i dessa sammanhang.
– Jag väver och stickar annars, och jag vill testa allt, berättar Birgitta.
Kniv, lim, tålamod och flinka fingrar är vitala tillgångar. Christina Palmqvist, till vardags dekoratörslärare och formgivare, demonstrerar. Hon har spridit små bitar i hårdpapp framför sig.
– Lägg ut delarna så här innan ni börjar limma, säger hon.
Christina har med sig flera exempel ur sin egentillverkade samling. Ett syskrin, en låda för nattygsbordet med fack för läsglasögonen, en stilfull smyckebox och mycket, mycket mer.
Karin Sundberg är ordförande i Helsingborgsgillet. Hon har en lite blygsammare asksamling i bagaget. Ett halvfärdigt exemplar från fjolårets kurs.
– Det tar längre tid än man tror. Den här blev inte färdig förra gången, men i dag tänker jag göra jobbet klart, säger hon.
Sedan så sjunger hon teknikens och tillverkningens lov.
– Återbruk är viktigt för hemslöjdsrörelsen.
Och Christina Palmqvist förklarar sin filosofi:
– Jag brukar återvinna gamla kartonger, men de måste vara hårda.
På ett bord ligger färgglada mönsterkombinationer. Kursarna får välja en favorit att pryda den egna lådan med, och Christina Palmqvist plockar fram en slips som hon fyndat för en femma på Pingstkyrkans loppis. Nu ska hon klistra tyget på ett lock.
– Den är inte snygg i sig, mönstret är för rörigt, men här kommer den att bli jättetjusig, säger hon och smetar lim på en sönderklippt slips som får nytt liv på toppen av en sminkask.
Ett par mil söderut, i Landskrona, ligger Citadellet med anor från mitten av 1500-talet. Här har Hemslöjden Skåne AB sin butik. Hantverkshistoria och framtidstro samsas i slottsmiljö.
Kuddar och dynor med typiska, skånska mönster lockar avlägsna kunder och material till vävning och yllebroderier är efterfrågade, inte minst via webbsidan.
– Vi säljer mycket garn och vi exporterar en hel del till Japan, där vi har 40-åriga kontakter med Yamanashi hemslöjd. Jag ska faktiskt resa dit i vår och hålla kurs, berättar butikschefen Eva Berg.
Sommartid hittar många spontanbesökare till butiken inne på borggården. Tyskar och danskar är förtjusta i svepfat och andra trä- och halmprodukter. Annars är återvinnings- och hållbarhetstrenderna tydliga.
– Trasmattor är populära igen och stickning har varit på uppgång en tid. Viljan att behärska så mycket som möjligt i tillverkningsprocessen gör att intresset för garnspinning och ullhantering har ökat.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus