Kivi och monstermobb
Bildmaterial
Patrik Lundberg.
Patrik Lundberg. "Kivi & Monsterhund". Så stavas Sveriges senaste hot mot yttrandefrihet, demokrati och allas plikts att vara som alla andra. I alla fall enligt den kritiska massan.
Vad är då "Kivi & Monsterhund"? Det är en barnbok av Jesper Lundqvist och i stället för att könskategorisera huvudpersonen Kivi benämns denne som hen.
Facebookpöbeln sprutar ur sig klagomål. Nu ska vi indoktrineras redan från barnsben, män är män och kvinnor är kvinnor och låt det vara så, feministpropaganda och så vidare.
Lugna ner er några kilon. Det handlar om en bok, av en författare, utgiven av ett privatägt förlag i den marknadsekonomi vi lever i.
Kivi är ett barn i förskoleålder som drömmer om att skaffa hund. Om sanningen ska fram: spelar det då någon roll för storyn om Kivi har snopp eller snippa?
På vilket sätt hotar det de föräldrar som vill uppfostra sitt barn enligt de traditionella könsstereotyperna? För den som inte gillar tilltaget finns det tiotusentals barnböcker med hon och med han att välja på. Där snackar vi valfrihet.
Så vad är problemet? Låt oss leka med tanken och förställa oss att kritiken inte grundar sig i värderingar. Jag tror nämligen att det handlar om människors skepsis till sådant som inte går att definiera. Minns uppståndelsen kring friidrottaren Caster Semenya. Var hon kvinna eller man?
Inte bara kön. Varje vecka får jag läsarmejl fyllda med ilska och hat. Den ene kallar mig kommunistsvin, den andre kallar mig moderatmegafon.
Jag tillhör ett skrå vars uppdrag är att leverera opartisk journalistik.
Ni hade mig vid opartisk.
Så fort inte nyheten behagar beror det tydligen på någon dold agenda vi har (som för mig är lika okänd som Olof Palmes baneman).
Det påminner mig om hur folk förhåller sig till min bakgrund. Vissa frågar var jag kommer ifrån och det räcker inte med att berätta var jag bor. Då brukar jag säga som det är, att jag är från Sölvesborg.
Som att det skulle vara nog. Nej, var kommer jag ifrån? Från början?
"Du fattar vad jag menar".
"Jaja, jag är född i Sydkorea".
Först då lugnar de ner sig. Ingen tycker nog att mitt födelseland är relevant, men veta det måste de få annars går de i taket.
Nästa gång ska jag svara att jag är ett förskolebarn vid namn Kivi, att jag drömmer om att skaffa hund och om det svaret inte passar finns det sju miljarder andra människor att fördriva tiden med.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus