Lugnet efter stringen

På hundra år har kvinnans mest intima klädesplagg genomgått en stor förvandling. Från bylsiga mamelucker till minimala string och ju mindre trosa desto större debatt.

Mer. Trosan, som vi känner den i dag, åtsittande och utan ben, har egentligen en rätt kort men intensiv historia. 1958 skrev Svenska Dagbladet för första gången om trosor. Där skrevs det att de inte hör ihop med vinter utom under långkalsonger, ”där kan den lättvättade trosan göra bra tjänst”.

– Under lång tid hörde underbyxan till linnetvätten och sågs inte som något tjusigt plagg. Det var något som tvättades tillsammans med de andra linnetygerna två, tre gånger om året, säger Pernilla Rasmussen, lektor i modevetenskap på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och författare till boken Underkläder en kulturhistoria.

Det är under 1900-talet som trosan har haft sin storhetstid. Innan dess var det få kvinnor som hade några underbyxor överhuvudtaget. På 1700-talet var det bara skandalomsusade aktriser som klädde sig i kalsonger när de uppträdde. Först under 1800-talet började underbyxor att användas av kvinnor i borgliga kretsar, men det skulle dröja länge innan det blev ett måste i var kvinnas garderob. Eftersom kvinnorna bar flera lager av tunga kjolar skulle ett par kalsonger bara gör det besvärligt att uträtta naturbehoven stående med benen brett isär. Vid 1900-talets början fanns det fortfarande äldre kvinnor på den svenska landsbygden som aldrig hade använt ett par underbyxor.

– För de flesta var underbyxor något onödigt och kostsamt. Bara att ha en särk var en stor sak. Men när bomull blev ett mer spritt material och sjönk i pris kunde folk unna sig fler plagg, säger Pernilla Rasmussen.

Bomullen tålde också tvätt mycket bättre än linnetyget som tidigare använts för att sy kläder. Möjligheten till att tvätta oftare ledde därför också till ett större fokus på hygien. Faktum är att trosornas utveckling till stor del har gått hand i hand med de material som funnits tillgängliga. Men naturligtvis har även modetrender haft stor betydelse. På 1920-talet blev dammodet mer kroppsnära. De bylsiga mameluckerna som sträckte sig över knät tog för stor plats under kläderna. Därför introducerades den tunnare och spetsprydda "combinationen", ett plagg som var som ett linne, benkläder och underklänning i ett.

I början av 1950-talet började modebranschen presentera trosor bland säsongens nyheter. Från att ha varit den udda vid sidan av det matchande setet av bh och gördel tog trosan över efter gördeln, som blev mindre betydelsefull. En orsak till det var lanseringen av hela strumpbyxor. Gördeln som hade använts för att hålla inne figuren och uppe strumporna blev plötsligt överflödig.

– Bikinin har också haft stor betydelse för trosornas utveckling. Bikinitrosan har haft en tendens att alltid bli mindre och mindre. På 60-talet var många matchande set med trosa och bh mönstrade och i knalliga färger. De var gjorda av stadiga tyger som gjorde att man kunde ha dem på stranden också. Det fanns ingen jätteskarp gräns mellan badkläder och underkläder, säger Pernilla Rasmussen.

Trosorna blev ett mer sexuellt laddat plagg under 1960-talet då det kvinnliga modet förändras radikalt. Från att kvinnor tidigare klätt sig i liknande kläder oavsett ålder började nu unga tjejer skippa det damiga modet framför det mer moderna och avklädda. Kjolkanterna smög sig längre och längre upp på låren och minikjolen blev ett måste för modemedvetna. Det ställde också nya krav på underkläderna som skulle döljas där under. Samtidigt började det bli accepterat för kvinnor att bära byxor. – En sak som är viktig är att kvinnor under den här tiden fick en rumpa med två skinkor. Tidigare hade rumpan varit som en enhet som kläddes in i en gördel. Att kvinnor började använda byxor gjorde att det blev ett nytt fokus på kvinnokroppen, säger Pernilla Rasmussen.

På 1980-talet hjälpte träningsprofilerna Jane Fonda och Susanna Lanefeldt till att sprida nya skönhetsideal som också påverkade modet. Med troskanterna högt upp på höfterna framstod kvinnornas ben som både långa och smala.

Från att tidigare ha varit något som bara stripteasedansöser bar, slog stringtrosorna igenom stort på 1990-talet. Historian de bar på gjorde att de förknippades starkt med sex men för många kvinnor handlade det inte om att visa så mycket skinn som möjligt utan att vara naken. Utan om att inte visa de markerande troslinjerna när de hade kläder på sig.

– När byxmodet blev betydligt tajtare syntes plötsligt troskanten på skinkorna. Fenomenet fick till och med ett eget namn, STK som står för synlig troskant, eller på engelska VPL för visable panty line. Med stringtrosorna kunde man undvika det, säger Pernilla Rasmussen.

Vare sig det var okej eller inte att visa underkläderna debatterades hårt under 1990-talet. Det amerikanska hiphopmodet inspirerade svenska killar till att dra ner byxorna en bit och låta kalsongerna skymta där under. Den kvinnliga motsvarigheten blev de lågt skurna byxorna.

– För första gången blev trosorna egentligen synliga i modet. Det är lite ironiskt. Samtidigt som en del kvinnor var livrädda för att trosorna skulle synas i nedkant brydde de sig inte om att de syntes upptill, säger Pernilla Rasmussen.

Det Madonna gjorde för bh:n under 1980-talet gjorde Britney Spears för stringtrosan i början 2000-talet. Plötsligt fanns den överallt. På radion spelades Sisqós ”Thong Song” som hyllade kvinnor som bar string och här hemma i Sverige blev det ramaskri när klädbutiker började sälja string med Snobbenmotiv som riktade sig till yngre tjejer.

– Många kvinnor använde string för att de var praktiska, och inte för att exponera sig själva. Om stringtrosorna inte hade fungerat i vardagen, om folk inte gillat hur de kändes eller hur de upplevde sig själv i dem tror jag inte att de hade fått så stort genomslag. När stringdebatten var som mest intensiv var det många som påpekade att vanliga trosor som åker in i rumpan var mer besvärliga eftersom man måste dra ut dem. Då var stringtrosan bättre, för den är där den är, säger Pernilla Rasmussen.

Men sedan hände någonting. Mot slutet av 00-talet rapporterades det om att stringtrosan var på väg ut. Försäljningen falnade till fördel för större modeller som boxer och hipsters.

– Under en period var modet väldigt explicit. Det sexuella fick ta mycket plats men jag tycker att det har minskat. Kanske beror det på vår längtan efter något mer privat. Efter att ha visat upp oss under en period tror jag att vårt behov av att slippa göra det har ökat, säger Pernilla Rasmussen.