En jakt efter välsignat sex

Världens religioner har genom alla tider försökt reglera hur och med vem vi får ha sex. Det kryllar av förbud, påbud och välsignelser. Och straffen har genom tiderna varit hårda för dem som bryter mot de religiösa reglerna. Men varför finns ett så stort intresse för sex, njutning och erotik inom religioner?

– Alla former av sex har antingen fördömts eller välsignats. Det tycker jag är spännande, säger Dag Øisten Endsjø, professor i religion vid universitetet i Bergen och uppmärksammad människorättsaktivist i Norge.

Han har skrivit en bok om synen på sex inom samtliga världsreligioner – kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism. Alla har regler för hur vår sexualitet och vårt sexliv ska se ut. Men det handlar inte bara om förbud. Inom religionen finns också utrymme för erotiska bilder och välsignelse av sex. Sex av "rätt sort" behöver varken vara syndigt eller enbart till för fortplantning.

– Alla mänskliga samhällen genom tiderna har haft uttalade regler för sex. Religion har inte alltid handlat så mycket om tro utan snarare om att reglera oss människor till att utföra de rätta handlingarna. Att tron är det viktigaste är ett relativt nytt fenomen, säger Dag Øisten Endsjø.

Med boken ”Sex och religion – från kyskhetsbal till heligt homosex”, som förra året översattes bland annat till svenska ger sig Dag Øisten Endsjø in på ett till synes omöjligt uppdrag. Att sammanfatta religionernas olika syn på sex – hur regler, förbud och välsignelser vuxit fram över tid och hur de kan förklaras. Dag Øisten Endsjø är fascinerad över varför åsikterna kring sex är så mycket starkare än för många andra regler. Som till exempel dem som handlar om hur vi ska äta, hur vi ska tvätta oss eller uppföra oss under gudstjänsterna. Få andra områden väcker så starka känslor som när det kommer till sex. Och få andra har genom historien varit förknippade med så hårda straff. Otrohet och homosexualitet är till exempel fortfarande på sina håll olagligt och kan leda till dödsstraff.

– En vanlig uppfattning är att just fruktsamheten är det viktigaste inom religionen, säger Lena Roos, docent i religionshistoria vid Lunds universitet och redaktör för boken ”Sex för guds skull” som även den har som ambition att gräva djupare i världsreligionernas förhållande till sexualitet och erotik.

– För många är det helt naturligt att religionen präglar vilket förhållande jag ska ha till mina barn, mina grannar, vilket ansvar jag har för fattiga och hur jag ska klä mig. På samma sätt är det självklart att religionen även präglar vår sexualitet, säger Lena Roos som under hösten håller kurser om kopplingen mellan sex och religion vid Lunds universitet och Uppsala universitet.

Men att hävda att just befruktningen och fortplantningen är den viktigaste orsaken till religionernas stora fokus på sex kan vara missvisande, enligt Lena Roos. Sex har också setts som ett sätt för människor att imitera gudarnas handlingar eller till och med att närma sig gudarna. Historien visar att den som kan kontrollera hur och med vem vi har sex även enklare kan kontrollera och styra människor i ett samhälle. Det har också varit ett sätt att behålla och stärka identiteter på.

– Att gifta sig inom gruppen har varit ett sätt att inte försvinna på, vilket varit särskilt viktigt för minoritetsbefolkningar. Och för att lyckas med det har ”de andra” (personer utanför den egna gruppen) utmålats som avvikande, att de har sex på konstiga och otillåtna sätt, säger Lena Roos.

Dag Øisten Endsjø påpekar att det i flera religioner är vanligt att människor delas upp i olika raser i de religiösa texterna. På samma sätt som religionerna delar in människor i olika kön har de också sorterat människor efter hudfärg och etnicitet.

– Det finns fler förbud mot ”antirasistiskt” sex än mot sex mellan personer av samma kön inom Bibeln till exempel. Och det finns samma tendenser inom flera religioner, inte minst inom hinduismen till följd av kastsystemet, säger Dag Øisten Endsjø.

Det är alltså inte själva njutningen i sig som nödvändigtvis är orsaken till att religionerna vill styra och kontrollera vårt sexliv. Även om celibat och avhållsamhet förespråkas inom buddism och kristendom så har njutningen en betydligt mer positiv klang på annat håll.

– Njutning är väldigt viktigt inom till exempel islam, men också inom hinduismen där det finns mycket helig erotisk konst, säger Dag Øisten Endsjø.

Gemensamt för världsreligionerna är att det ofta är männens behov som de religiösa texterna har utgått ifrån.

– Traditionellt är det först och främst männens sexualitet som ska värnas. Och om kvinnorna gör fel så kränker de männen. Ligger en man till exempel med en gift kvinna, då är det ofta kvinnans man som kränkts. Kvinnans sexualitet hör inte till kvinnan själv, utan till mannen, säger Dag Øisten Endsjø.

Vad sex är skiljer sig åt inom världsreligionerna. Ett samlag mellan en man och en kvinna ses som sex inom samtliga religioner men därefter går åsikterna isär. Nakenhet är till exempel omtvistat och anses ofta kräva olika sorters regleringar. Likaså frågan om petting och oralsex kan räknas till sex. Dag Øisten Endsjø nämner konservativ kristen åskådning i USA som exempel på där endast penetreringssamlag mellan man och kvinna räknas som sex.

– När Bill Clinton svarade nej på frågan om han hade haft sex med Monica Lewinsky så finns det alltså dem som menar att han faktiskt inte hade det ,och att han därför inte heller kan anklagas för att ljuga. Samtidigt ändras ofta reglerna beroende på om de som berörs är gifta eller inte, säger Dag Øisten Endsjø.

"Det handlar om ömsesidid respekt för olikheter"

Johan Hagström jobbar på Familjerådgivningen Öresund som legitimerad psykoterapeut. För honom är frågorna om sex och religion aktuella i parsamtalen. Det kan handla om att personer i en relation har olika syn på vilken sorts sex som är tillåten enligt en religion, frågor om barnuppfostran i förhållande till religionen eller om situationer då en part i ett förhållande har en starkare tro än den andra.

– Den här sortens problem dyker oftast upp efterhand i en relation. Det är först efter ett tag som vi börjar se skillnader, säger Johan Hagström.

När förälskelsen lagt sig kan de här frågorna bubbla upp till ytan och ställa till problem.

– Sexlivet kan få törnar och det som man tyckt om att njuta av tillsammans kanske inte fungerar längre.

För att ta sig ur problemen behövs förståelse för varandra, menar Johan Hagström.

– Det handlar om ömsesidig respekt för olikheter.

Han har också exempel på när religion och andlighet efter ett tag kan bli en extra krydda i förhållandet. För en del par i medelåldern, där barnen är utflugna, tänds en längtan efter en fördjupning i kärleksförhållandet.

– Det är inte sällan att det drar åt det andliga hållet. Man gör saker som man inte gjort förut. Man badar nakenbad istället för familjebad, man åker på resor som man inte gjort innan. Man kanske börjar med yoga, åker iväg på en retreathelg och söker på olika sätt andlighet, säger Johan Hagström.

Oro mot att bryta reglerna

Vid Helsingborgs Barnmorskemottagning händer det att besökarna har frågor och hyser oro för att deras agerande kan bryta mot religionens regler, enligt barnmorskan Ingrid Fröderberg.

– Det handlar om att vara lyhörd och lyssna in vad är det personen säger till mig, vad är det han eller hon signalerar. Religon, trossuppfattningar och plikter kan också se annorlunda ut mellan man och kvinna.

Frågor om preventivmedel och frågor om vad som får och inte får göras under och efter en graviditet är vanliga. Det händer till exempel att folk är oroliga för att de inte kan ha sex under graviditeten eller är rädda för att de får missfall om de har samlag. Det är också vanligt med frågor om hur länge man måste vänta efter förlossningen innan man får ha sex igen. Inom vissa trosuppfattningar är det förbjudet för en gravid att ha sex och det finns regler för hur många dagar som måste gå innan en kvinna får ha sex på nytt efter förlossningen.

Sex och religion väcker frågor

Till ungdomsmottagningen i Helsingborg kommer också besökare som har frågor och funderingar om kopplingen mellan sex och religion.

– Religionen har ju överlag varit väldigt bra på att kontrollera vår sexualitet, säger Maria Jordy, kurator på ungdomsmottagningen.

Hon tar oskuldsbegreppet som exempel.

– Det händer att ungdomar frågar om vi på ungdomsmottagningen kan skriva ett intyg på att en besökare är oskuld. Utöver den kroppsliga, och mycket viktiga diskussionen, pratar vi också om betydelsen av oskuldbegreppet och hjälper ungdomen problematisera och fundera kring det.

Enligt Maria Jordy handlar besökarnas oro oftast inte så mycket om att man själv eventuellt har gjort fel utan snarare om skammen för att bli upptäckt.

– För oss är det viktigt att normalisera de här frågorna och försöka lugna ner killarna och tjejerna som kommer hit, säger hon.

Ola Isaksson