Vems är öarna?
Apropå Kinas och Japans hetsiga träta om ögruppen Senkaku/Diaoyu i Östkinesiska havet. Den redan infekterade konflikten kompliceras ytterligare av att även Taiwan gör anspråk på öarna. Björn Jerdén, expert på Kinas relationer med Japan vid Utrikespolitiska institutet, förklarar orsakerna till den pågående tvisten och vad ländernas osämja kan leda till.
Hur djupt rotad är konflikten?
– Frågan blossade upp i början av 1970-talet, framförallt mellan Kina och Japan. Men fram till nu har ländernas samarbete ändå fungerat hyfsat bra. Man har till exempel fört diskussioner om att tillsammans utvinna naturresurser i området och låta länderna utöva fiske där. Men ingen har velat göra uppoffringar för att skapa en långsiktig territoriallösning, och i dag står länderna ännu längre ifrån varandra i frågan.
Hur viktig är ögruppen för de inblandade länderna?
– Förutom befintliga naturtillgångar handlar det i mångt och mycket om nationalism, en symbolfråga. Därför har det blivit mycket svårt för respektive lands regering att vika ner sig i den här frågan.
Varför har ägarbytet av ögruppen lett till så pass våldsamma reaktioner i Kina?
– I Kina och Taiwan uppfattade man den japanska regeringens handling som aggressiv, att regeringen flyttade fram sina positioner i området. Därför känner sig Kina och Taiwan tvungna att reagera på något sätt. Men i Japan såg många köpet som ett sätt att försöka undvika ytterligare provokation mot de andra länderna, med anledning av att Tokyos guvernör först hade tankar på att köpa öarna för att exploatera marken.
Varför har det inte skett liknande motdemonstrationer i Japan?
– En förklaring kan vara att japansk nationalism och kinesisk nationalism tar sig skilda uttryck för tillfället, vilket hänger ihop med den ekonomiska utvecklingen i de båda länderna. Kina är på frammarsch och befinner sig i ett skede där nationalism och fosterlandskänsla ses som naturligt, medan man i Japan generellt sett inte är intresserade av sådana frågor.
Hur ska man se på Taiwans inblandning i konflikten?
– Från kinesiskt håll vill man att Taiwan ska agera i samförstånd med Kina som vill ha en enad front mot Japan. Men av förståeliga skäl är Taiwan inte intresserat av det, på grund av att Kina inte erkänner Taiwan som en egen stat utan ser landet som en utbrytarprovins.
Inledningsvis ansågs det vara otänkbart att motsättningarna skulle leda till en väpnad konflikt. Hur stor är risken för en militär sammanstötning i dag?
– Den största risken finns mellan Kina och Japan, som visserligen har tätt sammanflätade ekonomiska relationer. Men de tio senaste åren har vi sett att graden av konflikt mellan Kina och Japan har ökat samtidigt som det ömsesidiga ekonomiska beroendet har vuxit. Därför tror jag inte att man med säkerhet kan säga att ländernas ekonomiska band omöjliggör en väpnad konflikt, även om risken för ett storskaligt krig nästan är obefintlig. Däremot är det inte omöjligt att konflikten eskalerar till en nivå där parterna känner sig tvingade att reagera på något sätt, vilket skulle kunna leda till någon form av militär skärmytsling.
Vilken part har mest att förlora på en utdragen tvist?
– Ingen vinner på detta. Japans ekonomi är väldigt beroende av handelsrelationerna med Kina. Samtidigt är Kina beroende av Japan för bland annat teknikinförsel, eftersom Japan befinner sig i ett mycket senare skede av sin ekonomiska utveckling. Om konflikten fortsätter så kan det också leda till att andra länder i regionen blir oroliga över Kinas intentioner och därför stärker sina relationer med USA. Och en sådan utveckling ligger inte i Kinas intresse.
Vilka intressen har USA i området?
– Väldigt stora intressen. USA har en militärallians med Japan och cirka 50 000 soldater stationerade där. USA har även en speciell relation med Taiwan, eftersom man i praktiken garanterar Taiwans säkerhet från att invaderas av Kina. Dessutom har USA väldigt stora handelsintressen i samtliga inblandade länder.
Vad finns det för tänkbara lösningar på konflikten?
– På kort sikt handlar det om att hitta tillbaka till status quo, även om den japanska regeringen i nuläget inte verkar vilja backa från köpet. Men man kan tänka sig att Japan till exempel garanterar att inte befästa området genom att bygga någon infrastruktur på öarna. Från Kinas sida handlar det om att man inte trappar upp sin närvaro med olika typer av fartyg i området. För just den närvaron ger japanerna ett intryck av att Kina är på väg att ta över öarna, vilket leder till att krafter i Japan som vill befästa öarna får vatten på kvarnen och då skapas en negativ spiral.
Textförstoring
Dela
Detta har hänt
De tre öarna i Östkinesiska havet som Japan, Kina och Taiwan gör anspråk på är tre obebodda stenformationer. Japan kallar öarna för Senkaku, medan kineserna kallar dem Diaoyu.
Öarna tillhörde Kina fram till kinesisk-japanska kriget 1894–95, men erövrades då av Japan. Vid andra världskrigets slut övertog USA öarna, men 1971 återlämnades de till Japan.
Den 11 september i år meddelade den japanska regeringen att landet skulle köpa öarna av en japansk familj. Enligt bedömare var köpet ett sätt att utmanövrera Tokyos guvernör som velat exploatera öarna, som ligger i ett område rikt på fiske, mineraler och naturgas under ytan.
Beskedet om den japanska regeringens köp ledde till våldsamma protester i Kina. I Peking kastade demonstranter vattenflaskor på Japans ambassad, ropade antijapanska slagord och sjöng den kinesiska nationalsången. I Guangzhou nära Hongkong brände över tusen personer japanska flaggor och stormade ett hotell nära det japanska konsulatet. I en annan stad i södra Kina, Shenzhen, sköt polis tårgas mot en folkmassa som påstods bestå av omkring 10 000 personer. I mer än 50 kinesiska städer pågick liknande demonstrationer utanför japanska företag och industrier.
Protesterna ledde till att flera stora japanska företag, bland annat biltillverkaren Nissan, ställde in produktionen i Kina ett antal dagar. Och Japans största detaljhandelsföretag, Seven & I Holdings, stängde 13 av sina stormarknader och 198 närbutiker i Kina.
Kina och Japan, världens andra och tredje största ekonomier, har starka affärsrelationer och en upptrappning av konflikten kan bli förödande för båda parter. Enligt kinesisk statistik uppgick fjolårets handel mellan de två länderna till 342,9 miljarder USA-dollar, motsvarande 2 250 miljarder kronor.
Tidigare i veckan gav sig även Taiwan in i hetluften och kräver nu kontroll av ö-området. Natten till tisdagen svensk tid tog sig åtta patrullbåtar och 40 fiskebåtar från Taiwan in på japanskt territorium nära den omstridda ögruppen. Och under samma natt och följande morgon ska det ha utspelats en slags duell till havs med högtrycksvattensprutor mellan japanska kustbevakningen och taiwanesiska patrullbåtar.
Källa: TT/Reuters/Ekot
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.


