Tänk inte bara – do it!

Jag minns hur jag slängde upp den röda väskan på axeln, kickade igång den lika röda mopeden och stack iväg längs grusvägen. Körde slalom mellan hålorna och fem kilometer senare parkerade Hondan intill staketet. Öppnade dörren till det liniment- och svettluktande omklädningsrummet och snörade på mig skorna med dubbar på undersidan.

Jag trodde att jag hade gjort det för sista gången. Det har ju hunnit gå 12–13 år sen det senaste framträdandet och mopedåldern har mer än fördubblats.

Men det finns en närmast kuslig dragningskraft i en läderkula, i den fantastiska gemenskapen när man sitter i klubbstugan innan match med lagkompisarna och snackar om dagens utmaning, och i glädjen i att springa ut på en grön plan för att kämpa om en seger.

Därför åkte jag för tre veckor sen samma grusväg som förr i tiden (fast nu med bil), förbi samma hålor och parkerade utanför Ekets fotbollsnäste Ryavallen igen. När jag gick längs planen infann sig en viss nervositet som blandades med en stor portion nostalgi.

Jag tänkte tillbaka på de fantastiska ungdomstränarna Tova och Marleen som fick mig att längta till varje träning, turneringarna i Skövde på somrarna, stoltheten över att få spela i damlaget, ilskan när vi förlorade, glädjen när vi vann, maskeraden i klubbstugan, segrarna i innecuper.

Lagmedlemmarna är nu, med två undantag, nya (jag känner deras föräldrar istället…), men doften i omklädningsrummet är densamma och glädjen över att spela fotboll likaså.

Nu kan jag ångra att jag i flera år har tänkt ”jag skulle vilja börja spela fotboll igen”, men inte gjort verklighet av det tidigare. Att de där tankarna på att man är för gammal, att det är för längesen senast, att kroppen nog inte håller, att det är svårt att få ihop almanackan och så vidare, har fått vinna.

Så främst är den här krönikan en uppmaning till er alla: tänker du att du skulle vilja börja med något igen, eller för första gången – tänk inte bara, do it!

Och var kommer livet på landet in i detta då? Ja, förutom att Ryavallen är omgiven av åkrar, så är fotboll nu åter en del av mitt liv på landet.

Sara Johansson
sara.johansson@hd.se 0435-75 95 17