När han inte kan

Ingrid och hennes man separerade när deras sexlust försvann. Hans erektionsproblem gick inte bara ut över deras sexliv, utan påverkade hela deras samliv. Efter skilsmässan lyckades Ingrid hitta tillbaka till sin egen sexualitet igen.

Erektionsproblem är något som drabbar nästan alla män någon gång i livet. Det kan kännas frustrerande och jobbigt. Inte bara för mannen som drabbas utan även för hans partner.

Det var först efter att Ingrid separerat från sin man som hon insåg vad som hade varit problemet i deras relation. I en folder på vårdcentralen läste hon om erektil dysfunktion, ett begrepp som hon tidigare inte hört talas om. Visst kände hon till att problem med erektionen kan påverka sexlusten negativt, men inte att det till stor del också kan påverka lusten att leva. Inte heller om hur erektionsproblemen kan gå ut över partnern och andra familjemedlemmar. Ingrid kände igen symtomen och effekterna som beskrevs i foldern. Plötsligt gick det upp för henne varför hon själv mått så dåligt under förhållandets sista år.

– Erektil dysfunktion är inte alltid något man upptäcker eller ber om hjälp om i ett tidigt skede. Många gånger saknas kunskap om diagnosen och vilket reaktionsmönster det kan föra med sig, säger Ingrid.

I 15 år var hon och hennes man gifta. Majoriteten av den tiden hade de det bra tillsammans, de hade ett fungerande sexliv och bekräftade varandra i vardagen. Men i dag betraktar Ingrid deras sista år ihop snarare som ett syskonförhållande. Intimiteten i relationen försvann gradvis. Ingrid upplevde det som att hennes man mer och mer drog sig undan och kom med undanflykter, när hon ville ha ömhet. Eller så skyllde han på att det inte fanns tid eller att han inte hade lust.

– Man har fler behov som människa än mat, vatten och sömn. Jag hade lust, behövde fysisk trygghet och kände mig fortfarande som en sexuell varelse men tillsammans med honom kändes det som att min självkänsla och hela min kvinnlighet försvann.

Ingrid växte upp i en familj där det fanns alkoholproblem och så här i efterhand kan hon se likheter mellan den situation hon levde i som barn och i förhållandet med sin man. Hon beskriver det som en form av medberoende.

– Jag gjorde dundertabben som jag tror att många andra också gör – jag lade all skuld på mig själv och kände mig osäker, otillräcklig, oönskad och oattraktiv. Det kändes som att jag lämnade mig själv på ett ställe för att anpassa mitt liv till det liv han ville leva.

Vid ett tillfälle kontaktade hon till och med en barnmorska för att ta reda på om det fanns något som kunde ta bort hennes sexlust och längtan efter närhet för att orka fortsätta förhållandet.

Ingrid försökte flera gånger att ta upp problemet med sin man. Men enligt henne, såg han aldrig det som ett problem. Han trivdes i relationen och tyckte att deras förhållande var bra. Men Ingrid ville mer. Hon saknade det som de en gång haft. Närheten, intimiteten och bekräftelsen som de gav varandra.

– Jag gav vårt förhållande hur många chanser som helst, men det kändes aldrig som att det gav något resultat. Jag gjorde allt möjligt för att vi skulle hitta tillbaka till varandra igen för att försöka locka fram någon form av lust hos honom.

Ingrid föreslog romantiska middagar, weekendresor, olika sensualitetsövningar och andra positiva eller lustfyllda aktiviteter ihop. Hon tog också upp möjligheten att ta hjälp av en sexolog.

– Men det var som att prata med en vägg. Vi gled längre och längre ifrån varandra, det blev längre mellan gångerna då vi var intima och på något sätt vande jag mig vid situationen. Själv hade han inga önskemål eller förslag på hur vi kunde göra för att få det bättre.

För många är erektil dysfunktion en långsam process som sker gradvis ju äldre man blir. För andra kan erektionsproblemet vara en plötslig konsekvens av en sjukdom, som hjärt- och kärlproblem, diabetes eller ett medicinskt ingrepp, som vid behandling av prostatacancer. Det är vanligare med fysiska orsaker men även psykiska orsaker kan leda till besvär. Det kan vara en kris eller stora förändringar i livet. Stressen inför att förlora jobbet eller oron inför att inte räcka till när man träffat en ny partner.

– Jag tycker att man ska se erektionsproblem som en varningsklocka. Det är inte alltid den bristande förmågan som är det jobbiga utan det är reaktionen av situationen som blir problemet, säger Ingrid.

Besöket på vårdcentralen, då Ingrid kom i kontakt med erektil dysfunktion för första gången, väckte hennes nyfikenhet. Hon kände ett behov av att veta mer. Hon läste allt hon kom över om ämnet på nätet, lånade böcker och pratade med experter. Med en bakgrund som socialpedagog kände hon också ett socialt intresse av hjälpa andra. Sedan i somras skriver hon därför på en bok. Hon planerar också att föreläsa om sina erfarenheter med förhoppningen om att det kan hjälpa både män och kvinnor som befinner sig i liknande situationer. Hennes ambition är att dela med sig av inte bara sin egen berättelse, utan även andra kvinnor och mäns erfarenheter.

– Det finns medicinsk litteratur om det här, men jag tror att man kan fånga fler med ett inifrånperspektiv. Den enda metoden är egentligen att prata om det, det är först då man kan få respons från det stora mörkertalet. Om fler vågar göra det, är chansen större att vi hittar fler metoder som kan motverka problemen som uppstår. De flesta kan bli hjälpta, men det betyder inte att de flesta får hjälp.

Genom sociala medier har Ingrid fått kontakt med andra som också har eller har haft liknande problem, bland dem män som blivit bedragna av sina fruar när sexlivet inte fungerat tillfredsställande. Men själv slogs Ingrid aldrig av tanken på att leva ut sin sexualitet och ha en affär vid sidan av.

– Jag är väldigt trofast av mig och skulle aldrig kunna svika en annan människa på det viset. Jag lade skulden på mig själv i stället och eftersom jag kände mig obekräftad och oattraktiv trodde jag inte att någon annan skulle kunna få mig att känna annorlunda.

Att hennes före detta man fick brister i den fysiska förmågan är enligt Ingrid bara en liten del av problematiken. Ingrid tror att erektil dysfunktion i många fall inte ens behöver leda till särskilt stora problem i ett förhållande. Problemet uppstår först när man inte vågar eller vill prata om det, och istället undviker varandra för att slippa närma sig ämnet och varandra på ett sensuellt sätt.

– Om man är öppen och kan kommunicera blir det lättare att leva under samma tak. Närvaro är a och o. Man måste inte ha sex varje vecka, det är inte det som det här handlar om.

Den bristande sexuella förmågan smittade även av sig på andra delar av livet. Plötsligt försvann både Ingrids och hennes mans lust till det mesta. Den sociala samvaron med andra krympte och oförmågan att ta tag i saker växte.

– Det gjorde att vi aldrig kom iväg på den där middagen eller att vi inte tog tag i saker som behövdes i vårt hem eller med oss själva.

Det som började som en friktion i förhållandet växte till aggression. Små konflikter kunde blossa upp till större gräl. Det ledde till ännu mer ilska och frustration. Framför allt från Ingrids sida.

– Jag var arg för att jag aldrig blev bekräftad och kunde ibland bli rädd för min egen ilska. Jag kan förstå om det gjorde att han drog sig undan ännu mer. Det blev en negativ spiral.

Ingrid och hennes man började gå i familjesamtal. Men det hjälpte föga när han inte insåg problemet. Han fick Viagra utskrivet men tabletterna gömdes undan till en början.

– Viagra är som en protes är för en person utan ben. Om du bara får tillgång till protesen en gång i veckan, hur mår du då de andra dagarna? Ett piller är en kortsiktig lösning som bara behandlar symtomet, inte den verkliga orsaken. Jag önskar att jag hade haft någon att prata med om detta eller vetat vart jag skulle vända mig när det var som svårast.

Att skilja sig var inget lätt beslut. Ingrid kände ett föräldraansvar gentemot deras gemensamma barn. Men till en början tänkte hon att en separation kanske skulle kunna vara lösningen på deras problem.

– Om jag inte finns där, längtar han efter mig då? Väcks det någonting inom honom?

Ingrid flyttade till en egen bostad och påbörjade ett nytt liv. Hoppet om att hon och hennes exman ska återförenas är släckt sedan länge, även om de fortfarande är vänner. Nu känner hon att hon fått självförtroendet tillbaka.

– Det känns som att jag har kommit ur ett känslovakuum. Jag har plockat bort all skuld som jag la på mig själv och lägger ingen skuld på honom heller. Jag inser att jag kan ha varit en del av orsaken till varför detta utlöstes. Men jag har också insett att det inte går att förändra någon annan, man kan bara förändra sig själv.

Fotnot: Av hänsyn till sin exman och närstående är Ingrid anonym i det här reportaget. Hon heter egentligen något annat.

Cecilia Franck
cecilia@sodraesplanaden.se