Snilleblixtarar med fördröjt muller

Apropå ett debatterat pris som delats ut sedan 1901. Nu premieras bland annat framsteg inom stamcellsforskning och studier av G-proteinkopplade receptorer. Snillenas leveranstid är ofta lång. När får mänskligheten nytta av årets uppmärksammade rön?

Det är 50 år sedan britten John Gurdon klonade ett grodyngel. År 2002 tog japanen Shinya Yamanaka upptäckten ett steg längre och omprogrammerade mogna celler från en mus till utvecklingsbara stamceller. När pionjärerna nu tilldelas Nobelpriset i medicin/fysiologi finns det ändå de som tycker att riskerna inte är tillräckligt utredda och att duon premieras för tidigt.

Pär Omling är fysikprofessor i Lund och tidigare generaldirektör för Vetenskapsrådet. Han nämner 2005 års medicinpristagare, australierna Barry J. Marshall och J. Robin Warren, som kontroversiella och tidigt uppmärksammade.

– Killarna skapade ju våldsam debatt innan magsår slutligen accepterades som bakterie. För att demonstrera orsakssambandet drack Marshall odlade bakterier, och fick akuta symtom, påminner Pär Omling.

Nobels testamente föreskriver att upptäckter som gjorts under föregående år ska belönas. I dag gäller andra perspektiv i fysik, kemi och medicin. Finns inte risken att tiden blivit ett självändamål?

– Man vill vara säker på att det är en riktig effekt man ger priset till, och inte något som omedelbart ifrågasätts. När exempelvis fysikern Klaus von Klitzing tydliggjorde den så kallade Halleffekten var det många grupper som lyckades repetera allt fruktansvärt fort. Tolkningen var bevisligen rätt och då kunde priset (1985) delas ut relativt snabbt.

– Eller se på (Albert) Einstein. Han belönades för fotoelektriska effekten -21, som han kom på 1905. Relativitetsteorin, som var mycket häftigare, testades ju långt in i vår tid och den hann han inte få något pris för.

Röntgens rön och insulinets upptäckt har gjort livet bättre för många, men vad betyder det för mänskligheten att någon hittar en supernova?

– Jag förstår din tankegång, men det finns ett vidare begrepp av nytta. Supernovan har kanske inte någon praktisk betydelse för oss, men saker kan förändra vårt sätt att se på omvärlden. Heteroövergångarna i halvledare som (Herbert) Kroemer fick pris för var framför allt intressanta för att man kunde göra ny fysik med dem. Men herregud, i dag är de grunden för hela vårt kommunikationssystem.

– Som ung vetenskapsman fick jag en aha-upplevelse under en konferens på Korsika. En kväll frågade jag en kille från Philips varför hans företag investerade så hemskt mycket pengar i halvledare för elektronikkomponenter. "Kan du behålla en hemlighet?", frågade han. Och berättade att de skulle spela musik med dem. Inte ens jag, som trots allt var ganska insatt, kunde greppa det där med digitalt i stället för analogt och att cd-skivorna snart skulle komma. Det är fruktansvärt svårt att se de tekniska applikationerna innan man förstått fenomenen i sig.

Maximalt tre personer kan dela på ett Nobelpris. Är det inte dags att framhålla hela forskningsgrupper?

– Jo, det kan jag tycka. Det kommer nog att bli svårare och svårare att hitta rätt personer i en komplex värld. På 1950, -60 och -70-talen var forskningen väldigt individinriktad, nu är många stora arbetslag involverade.

Hur ska man göra om man vill bli Nobelbehängd och få tillfälle att skaka hand med en svensk monark? Se till att födas av två Harvardprofessorer eller, om man har otur i dna-lotteriet, hårdplugga ekonomi i pristäta Chicago?

– Du ska vara duktig och ha lite tur, men jag tror inte du kan planera för det.

Hur är forskningsklimatet i Sverige?

– Det finns tradition och insikt. Alla regeringar under min tid, både socialdemokratiska och borgerliga, har investerat ganska mycket.

Vilka av dagens experiment kommer att ge Nobelpris om sisådär 20 år?

– Ja, det var också en fråga... Men okej, om jag får spekulera så kan Cernverksamheten i Schweiz vara aktuell.

Per Ohlsson