Jag och Tommy Svensson

För två veckor sedan gick jag sönder. I helgen blev det ännu värre. Men allting började med ett VM-brons.

December 2002
Utlandsresan, som skulle vara hela livet, får sitt slut efter tre månader. Jag är 20 år, bor hos mamma, är arbetslös, har inget slutbetyg från gymnasiet och står på randen till förintelse. Kvar har jag två drömmar: journalist och författare. Jag samlar dem i fickan.

Juli 1994 + resten av mitt liv
Fotbolls-VM i USA. Sverige har gått vidare från dödens grupp. Inför åttondelsfinalen misstänker förbundskapten Tommy Svensson att hans spelare har förlorat sin hunger. I omklädningsrummet läser han Karin Boye för dem.

Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den största dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.

Ni vet hur det gick.

Mars 2012
Melodifestivalens final ska avgöras och jag är mitt i smeten, som journalist. För första gången förstår jag att mina ord kan betyda något.

Då får jag ett mejl. Det är från Förlaget. De vill ge ut min bok. Mina drömmars mål är inom räckhåll. Blodet kolsyras i mina vener.

1 oktober 2012
Jag slår upp HD:s kultursidor och läser en krönika av Johanna Thydell. Hon gjorde allt för att bli författare och hon lyckades. I krönikan beskriver hon känslorna efteråt.

Jag kunde andas ut. Jag hade jagat klart. Men så kom tomheten.

Mättnaden börjar tränga sig på. Jag vill leva i en värld där drömmarna blir till verklighet. Inte visste jag att det finns ett liv efter det.

14 oktober 2012
Jag går på bio, ser "Äta sova dö". Huvudpersonen Raša blir av med sitt jobb. Utan jobbet är hon ingen.

Och vem är jag, utan mina sanndrömmar? I ett helt decennium har jag strävat efter något som kan försvinna med en helt vanlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Jag har jobbat på dagarna och skrivit på nätterna. Jag har tackat ja till allt utom mig själv. Inget annat har spelat någon roll. Vad händer när det vänder?

Kanske ska jag se framåt, glömma VM 1994 och hoppas att Sverige vinner VM-kvalet i kväll mot Tyskland. Kanske ska jag nätdejta och ljuga om att jag är ärlig, spontan och sprallig. Kanske ska jag måla mina väggar vita.

Skitdrömmar!

Det måste finnas något mer, någonting större. Det bara måste! Det måste!

Tommy Svensson svarar:

Ingenting.

Patrik Lundberg
patrik.lundberg@hd.se 042-489 93 56