Musiker medicinerar mot stressen
Många orkestermusiker tar betablockerare för att kunna hantera nervositet i jobbet. I en Malmöstudie sa sig hela 40 procent av orkestermusikerna lida av stressrelaterade problem som rampfeber. Nu menar många att den psykosociala miljön på landets musikinstitutioner och utbildningar måste bli bättre.
Bildmaterial
Orkestermusiker ska helst inte darra på handen. Kraven på precision är höga, inte minst från musikerna själva.
Betablockerare
Betablockerare/ betareceptorblockerare är ämnen som hämmar de fysiologiska funktioner som överförs via betareceptorer. Betablockerare har fått stor användning som läkemedel vid bland annat högt blodtryck, hjärtsvikt, rytmrubbningar i hjärtat och glaukom (grön starr) samt för att förebygga migrän och återinsjuknande efter hjärtinfarkt.
Sänker puls- och blodtryck.
(Fakta Nationalencyklopedin)
Hur vanligt är det?
För 18 år sedan visade en stor amerikansk studie på 51 av USA:s största orkestrar, att 27 procent av musikerna tog hjärtmedicin mot nervositet och rampfeber. Enligt tidningen The New York Times uppskattar man nu från läkarhåll att användandet under de senaste åren har ökat bland amerikanska orkestermusiker.
Liknande siffror, 25 procent fick man fram i en studie som gjordes i England för ett par år sedan.
Även i Sverige är det vanligt att yrkesmusiker av och till äter betablockerare. I en enkätstudie gjord vid Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) spelåret 1999/2000, uppgav nästan 17 procent av musikerna vid 12 svenska orkestrar, att de "ibland, vanligtvis eller alltid" åt blodtrycksmedicin för att minska oro eller nervositet. Cirka 5 procent av dessa upplevde ett beroende.
Nöje.
Att använda betablockerare är mycket tabubelagt och det är få musiker i branschen som vill prata öppet om det. Karin Engquist, läkare vid Musik- och Artisthälsan i Malmö, gjorde för sju år sedan en egen hälsostudie bland symfoniorkestermusiker och skådespelare i södra Sverige samt musikstudenter (i Malmö). Där fick hon fram att en större andel av yrkesmusikerna (40 procent) upplevde besvärande nervositet i jobbet.
— Min erfarenhet är det är främst i provsspelningssituationer som man medicinerar med blodtryckmedicin som exempelvis Inderal. Och det förekommer både bland yrkesmusiker och musikstudenter.
Yvonne Liljeholm-Johansson vid Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) i Stockholm har i enkätstudier visat att betablockerare är ganska utbrett bland svenska orkesteranställda. Ungefär 17 procent äter det med viss regelbundenhet. Hon anser att intresset för arbetsmiljöfrågor har ökat hos arbetsgivarna de senaste åren.
— Men det är en långsam process. Arbetsvillkoren är så speciella och svåra att göra något åt. Därför är det viktigt att om man tar in konsulter väljer folk som har en stark förankring i musikvärlden. Annars är det svårt att påverka till förbättringar.
Lillemor Svensson, ombudsman på SYMF, Sveriges Yrkesmusikerförbund, är väl medveten om att många musiker medicinerar mot bland annat rampfeber och skakningar. Men hon möter lite olika attityder bland sina medlemmar.
— En del berättar öppet att nästan alla äter betablockerare. Andra menar att det i stort sett aldrig förekommer.
Lillemor Svensson tror att anledningen till att frågan är kontroversiell ligger både i yrkesrollen och i den ganska krävande arbetsmiljön.
— Det är ett väldigt individualistiskt och hårdpresterande yrke utan någon tydlig laganda. Det handlar om att hela tiden ligga på topp. Många är nog oroliga att ses som mindre bra musiker av sina kolleger om de berättar att det tar medicin då och då. Lika förödande kan en spelmiss på en kort sekund kännas.
I Helsingborgs symfoniorkester jobbar orkestermedlemmarna ganska individuellt med frågor som rör stresshantering. Det berättar vikarierande orkesterchefen Maria Lafveskans Almgren som tycker att det i dag finns en öppnare attityd till förebyggande åtgärder än tidigare.
— Men det pratas inte mycket om betablockerare. Jag känner inte till om någon här i orkestern äter det.
Hans Bodin, programansvarig på Helsingborgs konserthus, tycker inte att frågan om blodtrycksmedicin är så stor.
— Det dök upp i debatten för 20 år sedan och blev mode ett tag. Men i dag har vi inga stora diskussioner om det här hos oss. Jag tror säkert några tar betablockerare av olika hälsoskäl, och det kan säkert kännas som ett nederlag för en del. Men jag tror det är en betydligt starkare trend i dag att arbeta med mental träning. Det är också något som vi försöker uppmuntra här i orkestern, säger han.
Helsingborgs symfoniorkester har kontrakt med Musik- och Artisthälsan i Malmö som erbjuder olika typer av behandlingar. Man ordnar även föredrag med olika gästföreläsare. Maria Lafveskans Almgren hade gärna sett att musikhögskolorna diskuterade stressen i yrket mer.
— Kanske skulle mental träning finnas som ett ämne på schemat, föreslår hon.
Från läkarhåll är attityden både i Sverige och utomlands att betablockare i små mängder är ett bättre alternativ än lugnande medel som valium och alkohol.
Karin Enquist vid Musik- och Artisthälsan i Malmö kan känna förståelse för att betablockerare används av musiker vid särskilda tillfällen. Men hon ser också biverkningarna. En del som äter blodtrycksmedicin får kalla händer eftersom blodkärlen drar ihop sig. Andra tycker att de blir loja i spelet och tappar glöden när pulsen går ner. Och hon vill sprida en större medvetenheten kring de ofarliga sätt som finns att komma åt problemen på.
— Det handlar om att ha två perspektiv. Dels att musikerna jobbar med sin egen självbild, genom till exempel mental träning eller kognitiv psykoterapi, dels att lära sig kroppslig avspänningsteknik såsom kroppskännedom och Alexanderteknik.
Karin Engquists förhoppning är att medvetenheten ska komma tidigt in i bilden.
— På musikhögskolorna märker man att det finns en tendens till att många studenter hoppar av sina utbildningar eller väljer att bli pedagoger istället för utövande musiker. Det tror jag har att göra med de högt ställda krav som finns både i yrkesrollen och arbetsmiljön för musiker. Men det går att göra något åt problemen.
Fotnot: Alexanderteknik är en alternativmedicinsk metod som förenklat kan beskrivas som en psykologisk hållningsteknik som bland annat befrämjar kroppshållning och koordination. Tekniken används främst av dansare och skådespelare. Grundat av australiske skådespelaren Frederik Matthias Alexander.(Fakta Nationalencyklopedin)
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus