Skrivandet tar andra vägar
Medan den tryckta boken är oåterkallelig är bloggen snarare ett flöde, menar Bodil Malmsten. Som flera andra författare har hon använt bloggen som experimentverkstad eller träningslokal. Men visst kan det sluta i form av en bok.
Bildmaterial
Under den tid Sigge Eklund bloggade skrev han lika mycket texter som en till två romaner. Han tror att det bara är en tidsfråga innan kultursidorna börjar analysera och recensera bloggar: "Till skillnad från många andra betraktar jag bloggar som litteratu
"Evas dröm" heter poeten Eva Ströms blogg. Dikter, reflektioner och andra litterära texter hamnar här. "Det är som en skissbok för mig", säger hon.
Bodil Malmsten bloggar från sitt hem i Frankrike. Nu har de ofta dagliga inläggen, rapporterna, blivit till en bok. "Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig" beskriver hon själv som en loggbok, eller kanske en bildningsroman. Det har definitivt blivit mer
Fakta/Författare som bloggar
Eva Ström: http://evastrom.blogg.se/
Bodil Malmsten: http://www.finistere.se/blogg/
Monika Fagerholm: http://monikafagerholm.blogspot.com
Peter Englund: http://www.peterenglund.com/blogg.htm
Karin Stensdotter: http://karinstensdotter.blogspot.com/
Malte Persson: http://www.apolloprojektet.com/
Åke Sandstedt: http://akesandstedt.blogg.se
Sigge Eklunds tips på bloggar med intressant språk:
Deltidsharmonisk: http://deltidsharmonisk.blogspot.com/
Dåligt smink: http://skunk.spray.se/diary_other.jsp?id=2652776&namn=d%e5ligtsmink/
Elin Alvemark: http://hellyeah.webblogg.se/makt/
Therapeutic Pictionary: http://www.therapeuticpictionary.blogspot.com/
NÖJE.
"Det är en blogg det här, ingen Nobelpriskanditatur." skrev Bodil Malmsten härom dagen, apropå en konstig mening som får stå som den är på hennes hemsida/blogg, www.finistere.se.
Nu har hennes blogg fått fast form, vuxit till något mer. Nyutgivna boken "Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig" har fått underrubriken "www.finistere.se, juni 2005 - feb 2006". Själv beskriver hon den som en dagslägesberättelse och en bildningsroman.
- Bloggandet är ett skrivande utan de överkrav som bokskrivandet innebär. Bloggtexten går att ändra, jag kan gå tillbaka och radera, tänka över, korrigera fel. Bloggtexten är anteckning, inte text. Den är inte tryckt och har inte den tyngden.
I Bodil Malmstens blogg
får fotografierna lika stort utrymme som orden och det handlar ofta om att fånga en känsla eller en stämning. Ilska över inskränkta uttalanden, skapandets vemödor eller tvekan inför en resa till barndomens Jämtland.
- Eva Ström har sagt att en blogg är som ett husdjur eller en trädgård. Kräver sin dagliga omsorg. För mig är det kanske en träning, en uppvärmning. Dansare står ju där och sliter i sina trikåer, Finistère kanske är en träningslokal för mig. Med jämna mellanrum funderar jag på att lägga ner den, men framåt kvällen känns det ändå som om det är något som behöver läggas ut.
Krävs det mod för att dela med sig så mycket av sig själv och sitt skrivande?
- Jag delar inte med mig av mig själv. Jag delar med mig av min synvinkel, jag ger mina bilder. Vad jag ser, vad jag läser, vädret i Finistère. Men mig själv - aldrig i livet. Mig själv visar jag i mina romaner och noveller, i dikterna.
Finns det några faror med bloggen, kan den påverka ditt skrivande negativt?
- Inte skrivandet men mig själv personligen. Därför tog jag bort kommentarsfunktionen på bloggen. Jag är väldigt lättskrämd. Särskilt rädd är jag för humorsanerade kommentatorer som har rätt. Fysiskt rädd. Om jag har en signering som är annonserad i tidningarna och jag sitter där för alla att se fruktar jag att det ska komma någon och slå mig eller skjuta mig för något jag har skrivit.
Bodil Malmsten är
inte den enda författaren som hittat en ny form för sitt skrivande på internet. I ett år har poeten Eva Ström haft sin blogg "Evas dröm".
- Jag hade en idé om att göra ett slags konstverk i en annan form. Det visade sig svårare än jag trott, det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Men när blir det det?
Euforin över det nya varade i ungefär ett år. I dag har bloggen fått en annan funktion, ungefär som ett fikarum.
- Jag samtalar med andra människor om sådant som intresserar mig. Litteratur, kultur och böcker. Det har blivit en social avkoppling.
Tankarna på att gå tillbaka, se över vad hon har skrivit under året, finns där. Ofta lägger hon ut en ny dikt, ibland en översättning av en italiensk poet. Och ibland ett enkelt recept på sopplunchen hon just ätit.
- Jag tycker om den opretentiösa formen. Om dikterna håller kan jag arbeta vidare på dem senare. Det är som en skissbok.
Däremot vill hon inte skriva om sådant som lockar till sig oönskade röster eller kommentarer. Kontroversiella ämnen tar hon hellre upp i böcker eller artiklar. Inte heller vill hon vara privat.
- Jag har dragit en kraftig linje mot min integritet. Dikterna är personliga, men i bearbetad form. Man får inte glömma hur tillgänglig webben är, det är både dess styrka och dess svaghet.
För författaren
Sigge Eklund var bloggen ett litterärt experiment. Från att ha bearbetat sina texter i det oändliga, för språklig perfektion, hittade han ny energi i att skriva om det dagsaktuella och framför allt i de reaktioner han genast fick.
- Jag tror det var ungefär som att stå på scen. Författare skriver i regel sådant som blir läst först två år efter att du skrev det, då är texten inte längre aktuell för dig själv.
Han har inte längre kvar sin blogg, den tog för mycket tid i anspråk, men tror att den har satt sina spår. Kanske i romanen som kommer efter nyår.
- Jag har varit ganska litterär tidigare. Direktheten i bloggen gjorde att jag hittade ett ärligare språk, som kändes mer som jag än mina tidigare böcker. De har varit ganska humorlösa, välkammade.
Elin Viksten
elin.viksten@ttspektra.se
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus