"Vem är Carola?"
Göran Holmquist. I dag deltar Carola i en konsert i Jackson. Hon kompas av Elvis favoritgitarrist. Vår sångfågel medverkar i staten Mississippis kampanj "Birthplace of America's Music". På plats bland mer, hur ska jag säga det, självklara namn finns även rocklegenden Jerry Lee Lewis. Vinsten från tillställningen stöder the Mississippi Blues Foundation, som bland annat bevarar viktiga ställen för söderns musikkultur.
Carola är den enda artisten utan anknytning till Mississippi. Men hon anses genom gospeln vara ett exempel på musik med rötter i deltat. Hon sägs ha internationella framgångar med en repertoar som har anknytning till Elvis Presley.
Det finns de som har en mer naturlig koppling till honom.
James Burton och hans fru Louise åt förra veckan frukost på Denny's på Union Avenue i Memphis, Tennessee. Mobilen plingade; Carolas svenska ombud frågade om han ville spela gitarr vid hennes framträdande.
— Who is Carola, undrade James.
Jag, som delade bord med dem, förklarade att hon är en karismatisk svensk sångerska.
— Like Elvis, undrade Louise.
— Öh, well, nå't sånt, sa jag. Hon gör bland annat "If I can dream".
— Den gillar jag sådär, hävdade gitarrlegenden. Han gjorde en svepande rörelse med högerhanden.
— För mycket stråkar, för lite att göra för mig.
Han får säga det, efter flera hundra spelningar, och inspelningar, med Elvis. Den vänlige sydstatsgentlemannen lovade i alla fall att hoppa in.
Ja, detta är hejdlös namedropping. Men det är inte varje morgon man käkar frukost med Mr Burton.
På kvällen är jag ännu mer fluga på väggen. Då förstärker James Burton det nordvästskånska Cadillac Band i Sun-studion längre ner på gatan. De har rest över med Svenne Hedlund för att sätta några låtar i den studio där en gång Elvis Presley, Johnny Cash, Jerry Lee Lewis och Carl Perkins liksom svarta bluesmän skapade det som fortfarande är populärmusikens minsta gemensamma nämnare.
Jerry Lees basist B B Cunningham har inget speciellt för sig, så han tittar också in. En kultgubbe i sig, som är så cool att luftkonditioneringen hickar till. Farsgubben Buddy spelade diverse rytmer bakom Elvis just här. B B tycks gilla vad Svenne gör med "Cadillac" och "Don't". Ljudkillen Rob Mayres donar med tekniken.
Efter sessionen i studion drar musikerna till klubben Alfred's på Beale Street. De gör en spelning där även Carl Perkins son Stan medverkar. Framåt natten vidtar ett jam, där Cunningham Jr visar sig vara en suverän trummis och teknikern Rob en värdig efterföljare till Jerry Lee Lewis. Jag måste nypa mig i armen.
Det finns sämre sätt att tillbringa en torsdagskväll.
Det kan nog bli bra i kväll också. Men knappast i klass med det sanslösa öset för en vecka sedan i Sunstudion och på Beale Street, ett par av världens viktigaste musikadresser. Ja, varenda gatsten i Memphis bär på kulturhistoria.
Ok, jag var inte med när historien skapades. Men jag har varit där historien skapades!
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus