Guillou om kriget ingen bryr sig om
I Jan Guillous nya roman om Hamilton kretsar handlingen kring ett krig som ingen bryr sig om, kriget mot terrorismen.
Bildmaterial
Jan Guillou har skrivit sin sista bok om hjälten Carl Hamilton. "Men inte om det gäller din dotter" handlar om kriget mot terrorismen.
Nöje. Det är premiärtider för "Arn – riket vid vägens slut", den andra filmen om Jan Guillous tempelriddare. Men för skaparen Guillou är Arns äventyr för länge sedan avslutade. Däremot är hans hjälte Carl Hamilton återigen i hetluften.
Jan Guillous nya Hamiltonroman "Men inte om det gäller din dotter" är en bok om kriget mot terrorismen. Jan Guillou menar att det är ett krig som i allmänhet betraktas som något som inte har med oss att göra. Så länge vi inte är personligt berörda, vill säga. Därav titeln på boken. Dottern som titeln syftar på blir plötsligt och dramatiskt ett offer för internationell terrorism. Och hennes öde engagerar många, viceamiral Carl Hamilton är bara en av dem. Jan Guillou skildrar ett Sverige där den nu så aktuella frågan om övervakning står i centrum.
– När det gäller FRAlagen, som i princip är samma sak som det som Bodström tidigare drivit igenom utan protester, så upptäckte först journalisterna att va, de kan avlyssna oss, vita journalister. Och då blev journalisterna upprörda och började skriva och då fick allmänheten klart för sig att de kan avlyssna oss vita också. Och då uppstod den här reaktionen, då gäller det din dotter, säger Jan Guillou.
Varför blev en saudisk prins skurken i boken?
– Det vore den mest typiska skurken i alla terroristhistorier i världen. Men terroristerna skildras ju i både medier och fiktion som ondskefulla krafter som kommer från bergen i Afghanistan och Pakistan, liksom sådär utan vidare. Men är det inte. De är ju finansierade av så kallade prinsar varav det då finns mellan 3000 och 8000.
Du var inte rädd för att ta i för mycket i din skildring av prinsen?
– Njae. Det är klart att om en saudisk prins vill döda mig så har han råd att göra det. Men det är ingen bra pr, han skulle bli misstänkt, kanske inte han personligen, men hans land skulle bli det.
Det var i Jan Guillous förra roman om Hamilton, "Madame Terror", som hans viceamiral för första gången deltog i kriget mot terrorismen. En romanhjälte som från början var konstruerad för att passa det kalla kriget har visat sig fungera i helt andra sammanhang.
– Hamilton är oerhört användbar. Han är dramatiskt välutbildad i spiongenren till att börja med. Han har också avancerat snabbt i graderna så att han blev en inflytelserik person. Han talar ryska, vilket gör att man kan placera honom lika lätt i Pentagon som i ett samtal med Putin, som i det här fallet. Han går att flytta från Washington till Moskva, från Tyskland till Mellanöstern. Den här rörligheten är oerhört praktisk, säger Jan Guillou.
Romanen innebär ett farväl av Hamilton såväl som av thrillergenren som Jan Guillou för tillfället anser vara för tätbefolkad av kvinnliga deckarhjältar skapade av svenska deckardrottningar. Fast helt säker är han inte. Han har ju pensionerat sin viceamiral en gång förut – då placerades Hamilton i San Diego för att undkomma ett svenskt livstidsstraff.
– Hamilton kommer inte att dyka upp bara av viljan att fortsätta att mala på i någon serie utan det skulle krävas en väldig snilleblixt. Och nu har jag nästan försatt honom i ännu mera pensionsläge än i Kalifornien. Jag tänkte att jag skulle göra litteraturhistoriens lyckligaste slut och det var en utmaning, berättar Jan Guillou.
Klarade du det?
– Ja, det tror jag nog. Det är svårslaget.
Ålder: 64
Bor: Växelvis på Östermalm och i skogen utanför Östhammar
Familj: Ann–Marie Skarp och två vuxna barn
"Coq Rogue", den första romanen om Carl Gustaf Gilbert Hamilton kom ut 1986
Flera av Hamilton–romanerna har filmatiserats och planer finns på ytterligare tre filmer om Hamilton
TT Spektra
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus