Miss Li hittar glädjen i musiken
Hon är dålig på att koppla av, men desto bättre på att glädjas åt det roligaste hon vet: spela musik. I kväll uppträder Miss Li på Helsingborgsfestivalen.
Miss Li
Namn: Linda Carlsson
Ålder: 27 år
Från: Borlänge
Bakgrund: Har släppt fyra studioplattor som Miss Li. "Late night heartbroken blues" (2006), "God put a rainbow in the sky (2007), "Songs of a rag doll" (2007) och "Dancing the whole way home" (2009).
Aktuell: Uppträder på Helsingborgsfestivalens stora scen i kväll klockan 19.30. Återbesöker sedan "Allsång på Skansen" på tisdag klockan 20 i SVT1.
Nöje. Sedan Miss Li släppte sitt fjärde album, "Dancing the whole way home", i april har hon haft bråda dagar. Först häromveckan fick hon möjlighet att ta det lite lugnt.
Det höga tempot har kostat på.
– I början av sommaren drogs jag med hosta i en månad. Det var kämpigt, även om jag inte behövde ställa in någon spelning. Men efter att ha varit lite ledig ett tag känns det betydligt bättre nu, säger Linda Carlsson, som det står i passet.
Framöver är det ett eller två gig i veckan som gäller, vilket innebär att hon hinner softa och göra andra grejor också. Men Linda Carlsson är dålig på att varva ner.
– Jag är rastlös. Det har jag varit ända sedan jag var liten. Mamma har berättat att jag hade dåligt samvete om jag bara satt och tog det lugnt. Jag var tvungen att vara produktiv. Det är både bra och jobbigt. Ibland känner jag att jag skulle vilja vara en livsnjutare, som alla andra.
Ofta upplever hon att hela livet rinner i väg om hon inte gör någonting.
– Jag hoppas att det ändras med åldern. Jag fyller år i morgon (i tisdags), 27 år, så jag väntar på att bli vuxen.
I början av karriären höll hon ett skyhögt tempo. Miss Lis tre första album släpptes inom loppet av elva månader. Spontanitet var hennes signum när hon likt en cirkusartist jonglerande med kabaretjazz, Balkaninfluenser och music hall.
Plattorna fann sin publik, men det riktiga genombrottet påskyndades av Lars Winnerbäck-hiten "Om du lämnade mig nu" och uppträdandet i "Allsång på Skansen" i fjol.
Den nya plattan skiljer sig från föregångarna.
– Den är mer välorganiserad. Jag längtade efter att göra någonting mer genomarbetat. Skivan är inte så kabaretjazzig utan mer poppig med soulinfluenser.
Från början hade hon och låtskrivarpartnern Sonny Boy Gustafsson 20 spår som de spelade in.
– Men jag ville gå vidare, utvecklas och bli bättre. Därför skrotade vi låtarna och skrev nya. Det kändes bra. Nästa skiva kommer nog att bli ännu mer ambitiös.
De personliga texterna på "Dancing the whole way home" är förhållandevis mörka. Miss Li sjunger om självmord, mobbning och missfall när hon inte ger snuskgubbar på pälsen. Den betydligt ljusare musiken kontrasterar mot sorgen och smärtan i lyriken.
– Det finns så många deppiga artister som gör hypertung musik. Jag ville visa att man kan ha en positiv klang på låtarna trots att man avhandlar deppiga ämnen eller är lite ironisk.
Skivtiteln får ses som ett utslag av just ironi. Hon driver med den offentliga bilden av henne som en glädjesprudlande liveartist.
– Jag blir skitglad när jag spelar musik. Det är det bästa jag vet. Folk ser mig inte när jag går hemma och är helt ångestladdad.
I kväll kan besökarna på Helsingborgsfestivalen se henne uppträda på den stora scenen.
– Jag älskar gatufestivaler. Publikens ålder är oftast mer varierad än i andra sammanhang, vilket ger en härligare stämning. Förra året spelade jag på ett lastflak på Sofiero, så jag ser fram emot att stå på en större scen.
När sommaren är över ställer Miss Li in siktet söderut.
– I höst blir det nästan bara fokus på utlandet. Tyskland och Frankrike funkar skitbra. Det är världens drag. Tyskarna är så himla musikintresserade. Det är skönt att börja om i ett land där man kommer från noll. De har inte sett mig i "Allsång på Skansen" utan gillar musiken, that's it.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus