Hårdbevakad genre vållar debatt
I dag börjar Uppsala reggaefestival. Sedan förra sommaren följs den av nationella frågeställningar kring rimligheten i att en mindre fest polisbevakas så hårt. Är det rätt åt reggaen?
Bildmaterial
Störst i Skandinavien
Uppsala Reggaefestival har funnits i åtta år och är i dag Skandinaviens största enskilda reggaearrangemang. Årets festival pågår. Tidningen Reggae Galore kommer tillsammans med TV4 att hålla en paneldebatt på temat "polisen vs. reggaen" klockan 14 på fredag. Medverkar gör Kristdemokraternas Ella Bohlin och professor Ted Goldberg, docent i socialt arbete och Narkotikaforskare.
Nöje. Uppsala reggeafestival har växt. Större och större artister lockas dit. I år kommer bland andra Busy Signal och T.O.K. Festivalen har lyckats skaka av sig sin nostalgiska stämpel. I stället har en ny fråga kommit upp på agendan. Under förra året samlade festivalen totalt 13 000 besökare under tre dagar. 259 personer av dem greps misstänkta för narkotikabrott. Av dessa testades 157 stycken positivt. För att det här skulle vara möjligt krävdes 260 poliser i tjänst. Gillis Bengtsson, bokare för en mängd svenska reggaeartister däribland Landskronabandet Svenska Akademien, beskriver effekten av polisuppbådet.
– Sista natten, när en dj spelade i ett tält, stod en järnring av poliser utanför. Varenda person som gick därifrån blev lyst med ficklampa i ögonen.
Efteråt åkte Gillis Bengtsson till rockfestivalen Way Out West, som hade 25 000 besökare. Där såg han bara till tre poliser strosandes inne på konsertområdet.
Debatten som följde har kretsat kring huruvida en intensiv polisiär bevakning verkligen är nödvändig på våldsfria fester, men där droger ibland figurerar. Frågan är aktuell även i Öresundsregionen där dancehallfestandet, med klubbar som Gully Creepin i Malmö och Rub A Dub och Carribean Culture Drop i Köpenhamn, är uppe i stora publiksiffror. Lika stora som de svenska rootsbanden från regionen tidigare drog.
I Uppsala är reggaen en turistmagnet, 85 procent av förra årets festivalbesökare var tillresta. Kajsa Bergdahl, evenemangslots i Uppsala kommun, upplever inte att stadsborna haft anmärkningar mot festivalen, annat än de enstaka klagomål som alltid kommer vid högljudda stadsfester.
– Pr-mässigt har reggaefestivalen betytt jättemycket för Uppsala. Den har gjort oss kända för någonting annat än det akademiska, visat att vi inte bara är en stad för studenter, säger Kajsa Bergdahl.
Efter förra årets reggaefestival uttalade sig arrangören Yared Tekeste kritiskt om civilspanare som bevakat artister och deltagare. Ett exempel är Sean Paul, som enligt arrangören fått sitt hotellrum minutiöst genomsökt utan att vara misstänkt för något brott. Behandlingen av honom gav eko i amerikansk media. Sicilianska Kingstonartisten Alborosie skrev en uppmärksammad låt, "Operation Uppsala", om hur det kändes att se sina idoler bli släpade till förhör. Även för besökare innebar artisttillslagen vissa förändringar.
– Beenie Man fick spela med lånade musiker, minns Gillis Bengtsson.
– Hela hans band hade just blivit intagna för provtagning. Jag har aldrig varit med om något liknande. Tänk dig att polisen i Göteborg skulle gå in och drogtesta hela U2, en timme innan spelningen.
Polisens statistikvisar att 17 artister misstänktes för narkotikabrott förra året. 14 av dem testades positivt, av dem antogs 9 stycken ha intagit preparaten utanför Sverige.
– Och inga vita artister blev testade, hävdar Gillis Bengtsson som själv företräder många vita svenska namn.
– Det är bra att artister och publik behandlas lika, men polisen måste vara medvetna om vilket stort ekonomiskt risktagande en konsertarrangör tar. Det naturliga vore att testa musiker efter konserterna.
Som verksam i den svenska reggaevärlden sedan 1998 har Gillis Bengtsson själv aldrig känt sig missgynnad av myndigheter. Däremot upprörs han av vad han sett under just Uppsala reggaefestival och av uppgifter om att arrangörer i Stockholm varnats av anställda på tillståndsmyndigheten för mycket reggae och hiphop, då de genrerna påstås dra med sig kriminalitet.
I en krönika för tidningen Reggae Galore har Gillis Bengtsson berättat om sina observationer från Uppsala 2008. Han har lyckats fotografera vad han säger vara en civilspanare utklädd till "reggaefan". Iklädd t-tröja direkt upphämtad ur ett marknadsstånd med texten "God made grass. Man made booze. Who do you trust?". Till detta en rund liten mössa i Jamaicas färger. Och kringlandes ut ur örat: sladden från en liten, liten hörsnäcka. Att utklädda poliser fanns på plats var för Gillis också tydligt genom de tjocka skottsäkra västarna som framträdde under cannabiströjorna.
Bevakningsfråganbehöver inte blandas samman med cannabis vara eller ickevara – en fråga som många fans av jamaicansk popmusik annars gärna tar upp. För Gillis Bengtsson är det inte det ställningstagandet polisdebatten handlar om. Utan om metoder och att enskilda genrer inte ska punktbevakas.
– Narkotika är dåligt. Det är rätt att vilja stoppa det.
Om det i år låter sig göras utan utklädnad i skojig t-tröja, återstår att se.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus