Anka on my mind
Bildmaterial
I helgen missar jag inte...
...Nya Sundspärlans invigningsbaluns. I morgon klockan 19.
KRÖNIKA. Min arbetsplats har sällan varit så tv-engagerad som nu. Precis alla har en åsikt om emigrerade bjuvsingen Anna Åberg Anka: tjejen som lämnade Nordvästskåne och flög över Atlanten för att skapa sig en karriär som modell och personlig tränare. För en handfull år sedan blev hon ihop med den levande låtskrivarlegenden Paul Anka och nu lever Anna i sus och dus i Kalifornien och ägnar dagarna åt att stapla Louis Vuitton-väskor och prova sjukt dyra diamanthalsband med champagneglaset i näven.
Jag kan inte låta bli att älska Anna Anka. Kanske är detta den mest kontroversiella mening jag skrivit. Men jag avslöjar här och nu: I love Anna Anka.
Hon är så totalt opolitiskt korrekt som man kan vara. Hon är så galet frispråkig att jag blir lyckorusig. Och då menar jag inte att det är kul när hon hunsar barnflickor och trädgårdsmästare, nä det är mest okänsligt och dumt. Men bortskämda megamiljonärer på välgörenhetsgala får hon snacka skit om hur mycket som helst, enligt mig. Att fnissande och på bred Bjuvsdialekt kalla dem för bondlurkar är stor humor.
Men mest älskar jag henne för den resa hon gjort. Tanken på att tjejen från Bjuv, som sägs vara adopterad och utan nära relation till sina rötter, liksom rest sig från den skånska myllan och svävat iväg till en tillvaro som få ens kan drömma om är rätt hisnande.
Sen kan man ju undra hur kul det är att vallas omkring med en dubbelt så gammal, och tre äpplen hög, tjomme med färgat hår och solbrända botoxkinder. Som dessutom envisas med att sjunga samma sega låtar om och om igen. Det skulle jag inte stå ut med för alla diamanter i världen. Hellre lyssnar jag på när bjuvsingen därhemma ivrigt spelar upp sina nya Spotify-listor eller drar några ackord på gitarren.
Välkomna till våra nya fina, botoxade nöjessidor. Massor av lokalt nöje som får ta extra stor plats.
Varje fredag från och med nu.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus