Jacob Holdts bilder från marginalen
Den danske vagabonden Jacob Holdt har tagit bilder av Amerikas baksida i snart 40 år. Han har blivit vän med massmördare, rasister, knarkare och horor genom att visa dem kärlek och respekt. Nu visas ett urval av hans bilder på Louisiana.
Bildmaterial
Rika kvinnor fotograferade efter söndagspredikan. Jacob Holdt har fotograferat rika såväl som fattiga under sina amerikanska resor.
Jacob Holdt.
Nöje. I slutet av 70-talet hade Jacob Holdt något av idolstatus på skolgårdarna i Stockholm. Han var en udda hjälte för tonåringar som annars mest brydde sig om idrottsmän eller rockstjärnor, men ryktena om dansken som reste USA runt med bara en kamera och en total oräddhet tilltalade fantasin hos oss.
Han reste genom att lifta, utan några pengar, och levde av vänligheten hos dem han träffade och genom att sälja sitt blod två gånger i veckan. Myterna kring honom var många: om äventyren han upplevt, om farorna han mött, om hur nära döden han varit. Och ändå förstod vi nog aldrig vad det var han ville uppnå.
– Jag har velat berätta historien om vad som händer med dem som marginaliseras, sammanfattar Holdt sitt livsverk.
– Vare sig det gäller de svarta i USA eller muslimerna i Danmark, fortsätter han.
Jacob Holdt är prästsonen som efter att ha slängts ut från skolor och lumpen hamnade i ett kollektiv i Köpenhamn i slutet av 60-talet. Sedan han tilldragit sig det danska rättsväsendets intresse på grund av några protestaktioner mot Vietnamkriget emigrerade han till Kanada 1970.
Tillsammans med en argentinsk politisk flykting bestämde han sig för att lifta till Chile för att hjälpa till i president Allendes demokratiska revolution. Han kom aldrig så långt, men i Chicago blev han inbjuden att bo hos Denia, en svart kvinna som bodde i ett av stadens ghetton.
Så började åratal av resor i USA, bland rika vita amerikaner men vanligare bland de fattigaste svarta, med kameran som ständig följeslagare. Han bodde hos tjuvar, knarkare, horor men oftast hamnade han hos de hårt arbetande, kämpande familjerna som gjorde sitt bästa för att hålla näsan över vattnet i ett system där rasismen är institution. Det var ett hårt liv. Vita var inte välkomna i de svarta ghettona.
– De första två åren blev jag rånad och misshandlad många gånger. Vita amerikaner hade lärt mig att vara rädd för svarta. Det var inte förrän jag lärt mig av med det som jag slutade få stryk. Sedan dess har jag aldrig varit rädd och heller aldrig råkat illa ut, berättar Holdt.
Sedan en av hans bästa vänner mördats återvände Holdt till Danmark i mitten på 70-talet. Han ställde samman sitt material i slideshowen "Amerikanska bilder” och började hålla föreläsningar.
När tidningen Information gav ut föreläsningen som bok 1976 blev Jacob Holdt motvilligt världsberömd.
”Amerikanska bilder” är ett ständigt pågående projekt. Han är visserligen ingen vagabond längre, understryker han, men han lägger fortfarande bilder till de cirka 20 000 han redan tagit när han föreläser på amerikanska universitet. De senaste som finns med i den aktuella utställningen ”Tro, hopp & kärlek” togs i maj i år. Fattigdom och rasism idag ser annorlunda ut än den gjorde för 40 år sedan.
– Nu är självförebråelsen starkare. På 70-talet såg man sig själv som kollektivt förtryckta. Förr skämdes svarta inte för att vara fattiga, fattigdomen var beviset för att de var förtryckta. Nu har de lärt sig att skylla sig själva för sin olycka, precis som de fattiga vita gjorde redan då.
Även Danmark har förändrats. Nu försöker danska politiker övertrumfa varandra i att förtala muslimer, som amerikanska gjorde mot svarta för ett halvt århundrade sedan. Jacob Holdt är besviken.
– Men på ett sätt är jag glad att det hänt i mitt land och inte någon annans. Här kan jag åka runt och forma folks åsikter i någon mån. ”Amerikanska bilder” är en mycket kraftfull show. Medan den pågår kan jag gradvis börja prata om danskarnas egen syn på muslimer och då ser de ofta parallellerna, att de gör samma sak mot muslimer, säger han
Man kanske skulle förvänta sig att han blivit cynisk. När han lämnade USA 1975 hade tolv av hans vänner blivit mördade. Sedan dess har de blivit många fler. Men det finns, har han lärt sig, godhet i alla människor.
– Jag har lärt mig att se skönhet och godhet i de demoniserade. Det har varit en gradvis process, men ju mer jag lärt mig desto mer ser jag och kan relatera till den inre godhet som finns även i massmördare.
Fotnot: Utställningen ”Tro, hopp och kärlek” öppnar 2 oktober och visas till 7 februari. Tisdag 6 oktober 19.30 samtalar Jacob Holdt med journalisten Marie Tetzlaff. Andra programpunkter i samband med utställningen finns på louisiana.dk
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus