Tid för te
Det bubblar i landets alla vattenkokare. Te har blivit trendigt inte bara i storstäderna utan även i vår del av Sverige. De senaste fem åren har intresset för drycken formligen exploderat. Allt fler vill åt dess hälsosamma effekter. Det märker te-experten Isabel Persson som driver tebutik i Helsingborg och lever med den gyllene drycken dygnet runt.
Bildmaterial
"Darjeeling måste jag ha hemma. Det är gott med ett neutralt te till en smörgås. Är jag väldigt trött och hängig tar jag gärna något med chokladsmak. Jag dricker aldrig kaffe, jag tycker inte om det. Kaffe tar död på smaklökarna", säger Isabel Persson som här brygger en kanna rooibos-te.
Teblomma med grönt te och malva.
Te kan smaksättas med allt från rosépeppar, choklad och pernod till bär, kardemumma och jasminblomma. Variationen är nästintill oändlig.
500 kronor hektot får man betala för det vita lyxteet. Men så sägs det också göra underverk för hyn.
Marie-Louise Hansson
Isabel Persson.
Isabels tipsar
- Drick te i en mugg som är ofärgad inuti. Då kommer dryckens vackra färg bäst till sin rätt.
- Porslinet ska gärna ha tunn kant som är skönare att stoppa i munnen.
- Förvara teet i plåtburkar, det håller sig i 1–3 månader.
- Man kan frysa in te. Då håller sig bladen i ett år.
- Häll inte mjölk i vitt och grönt te. Det skär sig i magen.
Te som medicin?
Vitt: bra föt huden.
Grönt: innehåller mycket antioxidanter.
Svart: innehåller fluor, mineraler och vitaminer.
Lapsang: bra för potensen.
Oloong: bra mot blodbrist. Främjar viktminskning.
Rött: lugnar magen.
Nöje. Ångan stiger vit och virvlande när det heta vattnet slås över tebladen. En doft av grönt te, frisk och kryddig på samma gång, fyller näsborrarna. En halv minut senare får vi smutta på drycken. Den smakar svagt av gräs, toppad med kanel, kardemumma och apelsin.
Isabel Persson tittar förväntansfullt på sina te-adepter, tar själv en liten slurk. En vanlig vardag dricker hon åtminstone 15 koppar om dagen. Det blir en del spring på toaletten.
— Men hade jag inte druckit te hade jag druckit något annat, säger hon och skrattar.
— Man vänjer blåsan, säger hennes kollega Marie-Louise Hansson och nickar förtroendeingivande.
Kvinnorna vet vad de pratar om. Isabel började sin karriär redan som 15-åring. Hon fick sommarjobb i en tebutik och tänkte så klart inte stanna kvar. Men, som hon säger, den som ger sig in i tebranschen kommer inte därifrån. 25 år senare kan man lätt kalla henne för te-expert. Tillsammans med maken, som driver tebutiker i Stockholm, besöker hon teplantager tre–fyra månader om året. Och sedan tolv år driver hon sin egen tebutik vid Konsul Olssons plats i Helsingborg, nyss öppnade hon även en liten filial på Väla. Det Isabel Persson inte vet om vitt, grönt, svart och rött te är förmodligen inte värt att veta.
— Det folk oftast frågar mig är varför det är bättre att köpa te i en tebutik i stället för på Ica. Jag brukar be dem att öppna en vanlig tepåse från till exempel Lipton som är störst i världen på te, säger hon och river sönder en påse och häller ut tesmulorna på ett vitt papper.
Tebladen är pyttesmå. Hon berättar att de kallas för "dust", alltså damm, och ger det bittraste och starkaste teet.
— Man tjänar mycket pengar på det eftersom man inte behöver så mycket till varje påse, säger hon och petar lite i svartvinbärsteet.
Små vita prickar syns bland de svarta. Det är kemiska smakämnen som tillverkats av ett bolag i Tyskland. Enligt Isabel Persson finns det till exempel 80 olika jordgubbssmaker i laboratoriet. Så många behövs eftersom varje land har sin föreställning om hur jordgubbar smakar. Likaså svarta vinbär, hallon, tropiska frukter... Labbet tillverkar efter önskemål.
— Men det är inga naturliga smaker. Kroppen kan inte bryta ner kemikalierna, det tänker folk inte på.
I tebutikens teer används inga kemiska tillsatser, enligt Isabel Persson. Torkad frukt och bär eller eteriska oljor sätter i stället smak på tebladen. Och kostar följdaktligen mer.
Isabel Persson försvinner ut i köket och återvänder med nykokt vatten. Hon häller det i en kanna med rött te, rooibos. Rooibos fick ett kraftigt uppsving då Alexander McCall Smiths bok "Damernas detektivbyrå", vars hjälte ständigt sippar på en kopp rött, blev en bästsäljare.
— För fem år sedan hade vi tre röda sorter. I dag har vi 60. Folk tycker om dem eftersom de inte innehåller tein. Därför är det inte heller uppiggande eller vätskedrivande, säger Isabel Persson.
Även vitt te börjar bli populärt. Det vita teet plockas endast ett par dagar om året och blir därför extra dyrt. Det dyraste som Isabel säljer i butiken kommer från Kina och kostar 500 kronor hektot. Silver needles smakar milt och mjukt, en otränad skulle säga smaklöst. Eller som kokt vatten med en touch av något gräsigt. Men nyttigt är det, liksom andra former av vitt te, har forskarna kommit fram till. Särskilt för hyn. Allt fler skönhetsbolag använder ingrediensen i sina krämer.
Isabel Persson drömmer om att öppna en egen tesalong där teet får spela huvudrollen. Hon tycker att Nordvästskånes fik generellt sett kunde bli bättre på att erbjuda bra te till sina kunder. Hon nämner Grand coffee och Level i Helsingborg samt Waynes coffee på Väla som kaféer som ligger någorlunda i framkant när det gäller tesortimentet. Både hon och kollegan Marie-Louise Hansson spår att det kommer att bli allt vanligare med flera schyssta tesorter att välja bland på kaféerna.
— Jag tror att det är viktigt för kaféerna att vara trendiga. Yngre människor är ju väldigt trendkänsliga, säger Marie-Louise.
— Se bara på Blondinbella som är ett riktigt te-fan. Hon skriver varje dag om vilket te hon dricker. Det sprider sig, säger Isabel.
— Och så inser ungdomarna hur småfeta de blir av all latte de dricker. Te är nyttigt och man går inte upp i vikt, säger Marie-Louise.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus