Datorn som ett löfte och ett hot

När decenniet började hade bara några procent av svenskarna tillgång till bredband i hemmet. När det slutade var siffran nära 80 procent. Marcin de Kaminski och de övriga i gruppen kring Piratbyrån arbetade med att skapa debatt kring den nya teknik som förändrade vår tillvaro.

Nöje. I svallvågorna efter it-bubblan var det få som på allvar funderade på vad internet egentligen var och kunde bli. Kraschen, som inleddes 6 mars 2000 med ett fritt fall för teknikaktier, innebar ett slut på de stora och sinsemellan mycket olika visioner som skisserats av nätprofeter som Jonas Birgersson respektive Johan Staël von Holstein. Nätet fanns kvar, men i det finansiella vacuum som följde på bubblans kollaps gick diskussionen om dess potential temporärt förlorad i de stora nyhetskanalerna.

Online var diskussionen dock i allra högsta grad levande. I det digitala gränslandet existerade pornografi, religion, illegala musiksajter, legitim e-handel och extrema politiska yttringar sida vid sida. Det fanns något vildvuxet och anarkistiskt över internet. Det framstod som ett område relativt otuktat av såväl kapital som lagstiftning.

I Sverige hittade några vänsteraktivister, många av dem radikaliserade av Göteborgskravallerna, beröringspunkter med en grupp datakunniga ultraliberaler. De drev sajter som Asocialstyrelsen.org, som drev kampanjer mot vuxenarbetet, och bikt.se, där läsare kunde bikta sig anonymt. 2003 gick några av dem samman och bildade Piratbyrån. En av dem var Marcin de Kaminski.

— Vi ville att alla skulle ha tillgång till internet och att det dessutom skulle vara ett öppet, snabbt och fritt internet. Idéerna vi arbetade utifrån rörde sig kring kultur- och maktkritik, och problematiserade vem som hade rätt att definiera hur man skulle använda den nya tekniken. Det fanns också en tydlig koppling till liberala tankegångar om frihet, säger han.

Egentligen är det fel att kalla Piratbyrån för en organisation. Snarare var det ett nätverk av individer som diskuterade internetrelaterad digital kultur med fokus på frihetsfrågor. Det var i sig inte något nytt.

— Grejen med Piratbyrån var att vi satte fingret på de frågor som redan fanns. Piratkopiering var inget nytt, däremot var det väldigt hemligt. Vi var kanske de första som ställde oss upp och sa att det var en viktig fråga.

Idag studerar Marcin de Kaminski sociologi vid Linköpings universitet. Radhuset där han bor med fru och tre barn ser inte ut som en central för revolutionär verksamhet. Det var dock så Piratbyråns verksamhet kom att uppfattas sedan man i november 2003 startat The Pirate Bay, en bittorrentsajt för nedladdning av upphovsrättsskyddat material.

— Vi ville ha en liten svensk fildelningssajt att dela svenskt material på. Det fanns väldigt mycket material ute på nätet, man kunde hitta det mesta redan då, men det var svårt att få tag på svenskt material, berättar Marcin de Kaminski.

Problemet var bara att The Pirate Bay inte förblev liten.

— Från början var det några hundra användare, vi var ganska nöjda med det. Men redan efter någon månad hade vi flera tusen och det blev snabbt ännu fler. Det var egentligen inte hållbart för oss. Att driva en så stor sajt tog för mycket tid, så vi lät den bli sin egen.

The Pirate Bay växte på några år till att bli världens ledande illegala fildelningssajt. Piratbyrån kom allt mer att fokusera på debatten kring fildelning som fenomen. Det var egentligen inte ett val.

— Vi gav ut en bok som hette "Copy me" 2005. Redan året efter försökte vi bli av med fildelningsfrågorna genom att bränna upp vårt lager av de böckerna. Det var en markering: fildelningsfrågan hade varit viktig, nu måste vi ta oss vidare. Men den dyker upp hela tiden.

Vid millennieskiftet var bredbandstillgången i hemmen i princip lika med noll. Under årtiondet som gått har den vuxit till att bli nära 80 procent. Det har inneburit ett paradigmskifte i vårt sätt att konsumera underhållning. Ungdomar i åldrarna 15-24 tillbringar mer tid framför datorn än framför teven.

Det är i grunden positivt. Istället för att passivt konsumera färdiga produkter har framförallt unga börjat göra sin egen underhållning. Youtube är fullt av mer eller mindre ambitiösa privatproducerade filmer, på MySpace lägger musiker ut eget material. Kommunikationssajten Facebook har blivit gigantiskt bland nätverkande medelåders, ungdomar chattar i realtid på MSN. Men medan konsumenterna blivit producenter hävdar skiv- film och spelindustrin med rätt eller orätt, enorma förluster på grund av illegal fildelning. Upphovsrättslobbyn har lyckats tvinga fram lagstiftning som begränsar den personliga friheten på internet. Möjligen skulle man kunna hävda att Piratbyrån genom skapandet av Pirate Bay gett upphovsrättsinnehavarna ammunition.

- Jag tror den lagstiftningen skulle kommit i alla fall, det är nog en naturlig utveckling på det som varit i och med intenet är som det är. Däremot tror jag att Pirate Bay och Piratbyrån sett till att de inte kunnat genomdrivas i tysthet. Uppmärksamheten har bidragit till att det blivit debatt.

Piratbyrån är numera mer eller mindre nedlagd. Den levde upp i samband med rättegången i våras, men de flesta i det ganska informella nätverket har gått vidare med andra projekt. Marcin de Kaminski medverkar i det rättssociologiska forskningsprojektet Cybernormer, som handlar om hur nya normer uppstår i informationsteknologins kölvatten och hur dessa kan komma att skilja sig från samhällets regler i stort.

— Jag tror till exempel det är viktigare att ungdomar idag lär sig etik och moral än att det lär sig formatera ett worddokumet. Det personliga ansvaret för hur man hanterar internets möjligheter tror jag kommer bli allt viktigare. När internet med sin enorma uppsjö av information finns ett knapptryck bort ställer det nya krav på uppfostran och utbildning.

Efter tio år med bredband är vi fortfarande bara i början av våra liv online. Internet i teven och mobilen är redan en realitet. Nästa steg är internetmoln, där våra datorer blir enkla terminaler och mjukvaran finns ute på nätet. I en nära framtid kommer vi förmodligen att vara uppkopplade hela tiden, överallt. Frågor som rör övervakning, personlig intergritet och etik kommer inte att bli mindre aktuella.

Torgny Nilsson