"Jag tror inte Peps betydelse går att överskatta"
Några frågor till Kristian Lönner, journalist och författare som skrivit boken "Jamaica
Sverige tur & retur. Berättelsen om svensk reggae".
Bildmaterial
Svensk reggae i fem snabba
Peps Persson "Hög standard"
— Tillsammans med sitt Blodsband gjorde Peps den allra första svenska reggaeskivan. Fortfarande en av de bästa!
Kalle Baah "Turn me on"
— Bruksorten Skärblacka blev känt som Sveriges Kingston under 80-talet, mycket tack vare gruppen Kalle Baah. "Turn me on" var en radiohit 1992
USCB Allstars "Anima"
— Göteborgsbandet USCB Allstars blev en brygga mellan vågan av skamusik på 90-talet och 00-talets reggaevåg. Inte minst genom fantastiska konserter.
Svenska Akademien "Samma nytt"
— 00-talets viktigaste svenska reggaeband gjorde reggaen mer populär än någonsin tidigare. Samma nytt blev gruppens sista singel.
Million Stylez "Miss Fatty"
— Efter att ha kommit fyra i en jamaicansk talangtävling blev Million Stylez Sveriges första internationella dancehallstjärna.
Nöje. Hur kom du själv in på reggae?
— Jag började lyssna på reggae från 60- och 70-talen när jag var i tioårsåldern. Jag tror det var attityden jag fastnade för. Den handlade mycket om att slå underifrån, om frihetslängtan och att göra uppror, men samtidigt på ett väldigt positivt sätt. Reggaen hade en vision, det var protestsånger men levererade med positiv kraft. Det var väldigt exotiskt för någon som växte upp i en svensk småstad.
I boken kallar du Peps Persson "den store pionjären".
— Lyssnar man på hans tidiga skivor är de på engelska, det finns ingen skånsk identitet i dem. Det var intressant att höra honom berätta hur besviken han var sedan han åkt till Chicago för att bli en av de svarta bluesmusikerna, bara för att upptäcka att hans liv var helt annorlunda. Han kom hem och insåg att han inte var från Chicago eller Kingston, han var från Skåne.
Är det därför som svensk reggae i så stor utsträckning är synonymt med skånsk reggae?
— Jag tror inte Peps betydelse går att överskatta. När man pratar med de skånska reggaemusikerna idag har de ofta sett Peps spela på den lokala puben. Han är oerhört respekterad. Om man sedan talar om 2000-talets reggaescen i Göteborg och Skåne tror jag det handlar om att det finns en arbetarklasstradition i de områdena.
Som i Landskrona?
— I Skåne har framför allt Landskrona varit drivande. Där har funnits en tradition av punk, det är ofta de människorna som sedan faller in i reggaen. Ta till exempel medlemmarna i Svenska Akademien, de har en bakgrund inom punken, inte minst Sture (Carl-Martin Vikingsson). Likadant är det i Göteborg. Stockholms reggaescen handlar mer om dancehall och rytmbaserad reggae.
00-talets stora reggaevåg känns lite över, i synnerhet sedan Svenska Akademien la av förra året. Vad händer nu?
— Jag tror det kommer en fortsättning som kan bli stark men då kommer det att handla mer om soloartister istället för stora band. Sedan kommer den svenska scenen att bli mer internationell. Vi har redan flera producenter som håller världsklass och vi kommer att få se fler artister som sjunger på engelska för att kunna ta sig utanför landet.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus