"Jag värmde upp i New York inför konserten på Dunkers"
Några frågor till mästergitarristen Göran Söllscher som på tisdag 1 mars ger en konsert på Dunkers i Helsingborgs Kammarmusikförenings regi.
Nöje. Du har precis varit i New York och gett en konsert, hur gick det?
– Ja, jag värmde upp lite i New York inför konserten på Dunkers, ha, ha, ha...
– Jag spelade på ett konstmuseum som heter The Frick Collection. De har haft konserter där sedan 1940-talet och det är en minst sagt imponerande samling musiker som spelat där under årens lopp. Men jag fick i alla fall en fantastisk recension i New York Times. Det var riktigt kul, säger Göran Söllscher.
Du brukar också ofta spela i Japan?
– Ja, Japan har blivit lite av min andra hemmaplan. Jag ska faktiskt dit igen för en turné i november och december.
Vad är det som klickat så bra mellan dig och den japanska publiken?
– Svenska artister överlag är väldigt uppskattade i Japan. Jag minns första gången jag hörde talas om Cardigans, det var faktiskt i Tokyo. Japanerna känner en sympati för Sverige. De uppskattar att Sverige är ett välordnat land, att det är rent och snyggt och att folk är lite avvaktande. Precis som japanerna själva.
– Sen är svenska musiker väldigt duktiga. Det kan vi tacka kommunala musikskolan för. Jag fick själv mina första fem läroår där och båda mina barn har gått musikskolan i Simrishamn. Det här är unikt för Sverige så jag tycker att det är fel att man nu börjar spara in på den verksamheten på vissa håll.
Vad kommer du att framföra på Dunkers?
– Jag kommer att spela en del musik av John Dowland. Han var verksam hos den danske kungen runt 1600. På den tiden var Dowland för musiken vad Shakespeare var för skådespelarkonsten.
– Jag kommer också att spela några låtar av Beatles och så avslutar jag med Bachs första cellosvit. På gitarr förstås. I andra akten blir det mycket spansk och sydamerikansk musik.
Du är väldigt bred i din repertoar, hur hittar du ny musik?
– Det kan vara att jag bara sätter på radion och hör något. Nu när du ringde skulle jag precis börja skriva ett arrangemang med den argentinske tangomästaren Piazzolla. Det var min son som hade med sig noterna hem från Stockholm.
– Jag är ju inte bunden till någon speciell genre, jag lyssnar på pop, jazz, klassiskt och folkmusik. Har man bara öronen öppna saknar man aldrig möjligheter.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus