Den döende hipstern
Experterna är eniga. Samtidens mest bespottade – och eftertraktade – undergroundstil håller på att gå under. Men vad kommer härnäst?
Nöje.
Hipster. Smaka på ordet och din tunga syras av surdeg, lövtunna cykeldäck och Coca Cola Zero.
Undergroundstilen fick fotfäste i Sverige för några år sedan och har närmast vuxit till en folkrörelse för folk som inte vill bete sig som folk, eller högskoleutbildade 80-talister från medelklassen om ni så vill.
Vad som särskilt skiljer hipstern från andra subkulturer är bristen på samhällsengagemang. I stället lägger de energi på konsumtion och stil. De klär sig i neonfärgade märkesplagg och sotarmössor, lyssnar på Robyn och bär bautastora brillor med svarta bågar. De strävar efter att vara unika. Främsta vapen: ironi.
Men slutet är nära.
Dagens Nyheters nöjesskribent Hanna Fahl satte nyligen dolken i hjärtat på hipstrarna.
"Man vet att en subkultur inte är sub längre när det finns fler än tre tv-serier och en Coca Cola-ägd saftdryck som bygger på den", skriver hon.
Hanna Fahl menar att hipstrarnas konsumtionskraft har blivit deras död. En hipster vill inte fråga publiken eller ringa en vän. Hon vill vara sin egen, ett unikum. Nu är hon blott en i mängden.
Nedräkningen till hipsterkulturens död har börjat.
Vi har frågat tre experter om vad som kommer härnäst:
Christin Persson, reporter och producent på P3 Populär och författare till "Hippa svenskars guide".
"Hipsterstilen går numera att köpa för pengar. Vissa klädkedjor har gjort stilen så lättillgänglig. Det är inte originellt längre. Däremot tror jag att grundvärdena i kulturen fortfarande lever och kommer att fortsätta leva.
På sistone har nördigheten blivit väldigt trendig, att man lyfter fram sitt specialintresse. Det finns bland annat en hel klunga med "geek girls", alltså tjejer som är intresserade av teknik.
Jag tror att det är en trend att gå tillbaka till grunden. Att man bli mer politiskt intresserad, värnar om ekologi och lite mer rotade värden än de ytliga hipstervärden vi har sett på senaste tiden. Tillbaka till naturen på något vis."
Kajsa Haidl, redaktör för Nöjesguiden Malmö/Lund.
Den trendkänsliga hipstern har inte dött, hon har bara gått vidare. Från början var hipsterismen en aktiv, uppsökande kultur som handlade om ett behov att uttrycka sin individualitet genom konsumtion.
När alla baristor i Sverige numera kör egenrostat, den senaste Iphonen köps av halva Sveriges befolkning och TV4:s "Nyhetsmorgon" plockar upp virals och gör till nyheter, så har hipstern som begrepp blivit en ointressant masskultur.
Politiskt engagemang är den nya grejen. Men inte bara som en pose, utan förankrat i ett missnöje över hur det ser ut i samhället.
Att sitta med i "Debatts" publikpanel i SVT är det nya torsdagseventet.
Damon Rasti, skribent på nyhetsbloggen Ajour.
"Alla vill vara en hipster, men ingen vill kalla sig för hipster. Ett annat problem med hipstern har varit definitionssvårigheter. I dag har det gått så långt att folk kallar vem som helst för hipster. Därmed är det inte längre en subkultur.
Jag tror och hoppas att vi ser en intellektuell våg komma. Och inte en elitistisk intellektualism som ser ner på andra, utan en mer human som vill jobba för rättvisa och förändring. Efter att ha identifierat oss med kläder och fashion i flera år, tror jag att ytlighet kan få en backlash, medan aktivism och socialt engagemang är på frammarsch.
Vi har varit flata alldeles för länge och i efterspelet till den protestvåg som har svept runt om i världen, tror jag vi kan förändra synen på vår makt och våra möjligheter att förändra.
De kommer att kalla sig SMARTY – Social Minded And Revolutionary Technology Youngsters. Eller "jävla Smarties" som vi kommer säga 2015."
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus