Styr rodret dit han vill

Nöjesredaktionen vände på dödssynderna och hittade människor som vi tycker kan fylla den nya betydelsen. Jazzentusiasten Niklas Uhrberg har ett jävlar anamma.

– Det är ett karaktärsdrag som är ganska utmärkande för mig.

Niklas Uhrberg svänger runt hörnet vid Nedre Långvinkelsbacken i Helsingborg, kliver in på Café Koppi och slår sig ned lagom till att dagens första droppar kaffe pressas ur maskinerna. Det är favoritstället i stan, inte bara för en fikapaus utan som mötesplats för något helt annat – jazzmusiken.

– Här har vi den ultimata inramningen. Jag vägrar gå med på att jazz skulle vara trist och ohippt. Det är inte sant, säger han.

Koppi har under höstens gång varit scen för ett par jazzkonserter. I vår väntas fler och Niklas ser entusiastiskt på jazzens spridning i stan. Som spindeln i nätet och ordförande i musikföreningen Jazz i Helsingborg upptar musiken stor del av hans liv. Och så har det varit ända sedan han greppade blockflöjten som liten pojke. Trots att Niklas arbetar med it, märks det att han lever och andas musik.

– Musiken är en naturlig del av mig själv. Min sambo har påpekat att jag inte mår bra när jag inte får tid att spela. Det är därför jag utövar musik i dag, för att må bra, säger han.

För många år sedan var siktet inställt någon annanstans. Blockflöjten byttes snabbt ut mot klassisk klarinett och saxofon. I tonåren tog musikintresset ordentlig skruv.

– Jag fick hoppa in som vikarierande saxofonist i ett storband, trots att jag bara hade spelat sax i två veckor. Först nu i efterhand fattar jag hur galet det var, säger han och skrattar.

Efter gymnasiet bestämde sig Niklas för att satsa på klarinett till 100% och började på musikkonservatoriet i Falun.

– Just då handlade allt om att komma in på musikhögskolan. Det fanns inga andra uttalade mål där och då.

Men efter tiden i Falun ville livet annorlunda och universitetsvärlden i hemstaden Uppsala tog över under en period. Musiken fick samsas med familj, jobb och segelbåt. En Gambler 38 som ett par år senare såg till att livet fick ny vind i seglen. 2004 seglade hela familjen Uhrberg längs med Sveriges kust med kompassen riktad mot Sundets pärla. Flyttlasset skickades längs med en Europaväg i södergående riktning. Familjen hade bestämt sig för att de ville bo vid havet.

– Det var ingen fråga om "hur ska vi göra det här?", utan det var snarare "vi gör det här nu!".

Så har det alltid varit, enligt Niklas. Det mesta går bara man vill tillräckligt.

När Niklas tog över som ordförande i föreningen i början av 2011 ställde sig många frågan om det skulle finnas någon jazzscen i Helsingborg eller ej. Då kröp jävlar anammat fram i honom.

– Det ställde saker på sin spets, lite grann. Man måste ge järnet. Jag går in helhjärtat för det här och tror på att jazzen kan bli mer lättillgänglig.

Föreningen verkar ha funnit sin rätta fanbärare. Trixiga kombinationer och utmaningar löser Niklas med lite god vilja. När det inte handlar om uteblivna gager, eller enträget gatumusicerande, kommer ofta segelbåten in i bilden.

– Ja, som den där gången vi var tvungna att byta det där jävla teakdäcket… säger han och minns tillbaka till ett båtprojekt storlek större.

Över 400 timmar lade han ner på att byta ut däcket på båten.

– De flesta hade nog sålt båten till någon som inte visste vad det innebar att byta däck, men vad tusan, jag tog ansvar och gjorde det själv. Annars är det ingen sport. Jag lärde mig massor och tillfredställelsen var enorm.

Samma år spelade han med en kvartett på Helsingborgsfestivalen. En spelning som krävde daglig övning flera veckor innan. Då befann sig hela familjen Uhrberg ute till havs.

– Jag fick öva i båten, men tvingades också ro iväg till andra öar med saxen i gummijollen för att inte störa andra seglare för mycket. Ja, så kan det gå…

Det går inte att ta miste på att Niklas är en målinriktad man, men till skillnad från vad man kan tro är det inte målet i sig som lockar.

– Jag vill göra saker ordentligt, för sakens egen skull. Inte för att specifikt uppnå något. Det måste inte alltid resultera i något magnifikt, utan det är resans gång som spelar roll.

Linn Dupont
linn.dupont@hd.se 042-489 91 92