En dronning drömmer sig bort
Det är mycket ståhej när en statschef ställer ut på ett konstmuseum. Pressuppbådet är gigantiskt, vi får veta hur vi ska tilltala henne och några krav på posering där fotograferna vill finns inte på kartan. Dronning Margrethe II av Danmark är först och främst regerande drottning, dock med ambitionen att vara något mer än hobbymålare.
Bildmaterial
"Jag får mer inspiration av intrycket konst gör på mig än hur den ser ut", säger drottningen och gör en gest som får kamerasmattret att öka rejält.
De allra tidigaste akvarellerna inspirerade av Tolkiens "Sagan om ringen" fascinerade en kinesisk deltagare i pressuppbådet.
Dansk tv filmar "Winter Sun" från 1998
Nöje. 40-årsjubilerande Margrethe II har ställt ut flera gånger förut, bland annat på Sofiero. Men när konstmuseet Arken i Ishøj söder om Köpenhamn bad henne ställa ut blev hon både smickrad och glad.
Hade hon tillfrågats ifall hon inte vore drottning? Det får varken vi eller hon själv veta. Något hon är mycket medveten om.
– Ingen kan bortse ifrån att det är jag som gjort dem, säger hon på en direkt fråga från en journalist från tysk tv. För till pressvisningen har inte bara dansk och svensk media kommit. Här finns de som kommer meddela ända borta till Kina. I folkrepubliken i öster tycks det mer legitimt med denna kungliga utställning än den med den inhemske, om än världsberömde, regimkritikern Ai Weiwei som ställer ut bara några mil norrut.
Vad är det då vi får se? Jo, 135 akvareller, akrylmålningar och collage från 35 år. Skapandet har blivit en privat sfär att ladda batterierna i. En möjlighet att vara sig själv utanför den förutbestämda rollen som statsöverhuvud.
Det var Tolkiens fantasyberättelser som först triggade igång henne. Andra inspirationskällor är H C Andersen. Drottning Margrethe har gjort scenografi och kostym till två filmade berättelser av honom.
Däremot har hon ingen konstnärlig förebild.
– Jag lägger inte så många medvetna tankar i mitt måleri. Då skulle jag aldrig komma någonstans, säger hon.
Utgångspunkten är helt enkelt att hon är en människa som alla vi andra – men med en helt unik tillvaro. Nästan lite blygt berättar hon om sitt skapande. Rollen som konstnär är inte lika självklar som den som drottning, det är tydligt.
Efter de Tolkieninspirerade landskapen blev det abstrakta betraktelser av blommor och andra motiv i närmiljön. Sedan kom behovet av att måla sånt som "folk kunde se vad som var upp och vad som var ned".
– Natur och landskap har alltid inspirerat mig. De enda människor som förekommer i mina verk är jag som skapat dem och de som betraktar dem. Jag hoppas att folk vill känna att de vill gå in i de gröna dalarna och förundras över benknotornas fantasiformer.
För de allra senaste målningarna är knallgula tavlor med knotor i köttiga färger.
– Det började med stenar. Jag upptäckte, att de påminde om "knockler", såna som jag fascinerats av ända sedan jag studerade arkeologi.
Ställer man ut på ett renommerat konstmuseum, så måste man vara beredd att bli bedömd.
– Jag är mer spänd än någonsin, säger drottningen förväntansfullt.
– Jag hoppas att folk brukar ögonen först. Sedan kan min konst bedömas hårdare eller snällare för att jag har gjort den. Men jag är inte så hög att jag kommer att avstå från att läsa kritiken.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus