Snälla, föreläs någon annanstans
Bildmaterial
Linn Dupont. Sällan är jag så motiverad att handla mat som efter ett hårt träningspass. Medan mjölksyreresterna pumpar i benen tar jag mig an veckans viktigaste mission: att fylla kylen. Hälsosam handling för en som vill leva längre än till 30.
Där ligger ribban. Lätta krav, då är det roligt. Tills lustmörderskan dyker upp med sonen i släptåg.
”Ekologiska… e-ko-lo-gis-ka”, artikulerar hon högt.
”Nej, usch! Den där är dååålig för kroppen." Sonen har greppat samma vara som jag. Påsen med vitaminer, mineraler och nyttiga fettsyror saknar rätt märkning.
Jag vet inte hur mycket barn förstår när de knappt är gamla nog att dra en kundkorg efter sig, men jag tvivlar på att lillkillen käkar solroskärnor, än mindre bryr sig om i fall de är odlade på rätt sätt.
När jag försöker välja bland proteinbomberna hör jag mantrat närma sig köttdisken.
”Ekologiskt. Vi måste ha ekologiskt…”
Plötsligt är jag passiv åhörare till en utläggning om huruvida man ska äta kött eller inte. Jag upplyses om att det faktiskt är ganska ”isch” och får en fullständig redogörelse för det egentliga innehållet. För sent att stänga öronen.
”Kan du hitta ekologisk mjölk åt mamma?”
Jag hejdar impulsen att undersöka vad ett par kantiga mjölkpaket skulle kunna åstadkomma.
Arla, Skånemejerier, Milko, Valio. Eko-jävla-logiska, hela högen.
Där och då dog min redan utrotningshotade handlingslust.
Inget fel på ekologiskt, men är det för mycket begärt att be folk föreläsa någon annanstans än i matbutiken?
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus