Midsomer-mord nästa varje kväll

Det är sommar. Och då tror tv-kanalerna att vi vill titta på engelska mysdeckare. Allra mest antar programläggarna att vi vill se knepiga mordfall i det fiktiva grevskapet Midsomer.

Det är därför inte konstigt att vi just nu kan se avsnitt ur "Morden i Midsomer" i stort sett varje kväll.
I går kikade jag på Barnaby & Co från 1998 i TV8. och det bjuds på en annan episod (från 2002) i samma kanal redan ikväll. Gillar du årgång 2006 bättre ska du slå på TV3 på onsdag…
Men den som redan sett alla tidigare säsonger längtar nog mest till tisdagar, då SVT1 slår till med den ultimata tv-sommarkvällen: ”Allsång på Skansen” direkt följd av färska Midsomer-episoder. Som sedan repriseras i SVT2 på söndagar. Och naturligtvis också finns på SVT Play.
Avsnittet jag såg i går var alltså 14 år gammalt. Den handlade om ett mord i en new age-sekt. Visst syns det att tiden gått, men i grunden skiljer inte mycket från årets säsong. Det är samma musik, samma idylliska bilder och Barnaby är den smarte hjälten. Visserligen hade kommissarien då förnamnet Tom och spelades av Johan Nettles, medan assistenten hette Troy, och gestaltades av Daniel Casey, men skillnaden mot dagens John (Neil Dudgeon) och Jones (Jason Hughes) är inte påtagligt stor.
Just detta att tiden tycks stå stilla i Midsomer är både evighetsseriens styrka och svaghet. Tittarframgångarna världen över bygger säkert till stor del på att vi vet att vi inte kommer att bli överraskade. För egen del tycker jag dock att just denna obefintliga utveckling har varit seriens brist. Därför konstaterar jag med glädje att Barnaby och Jones idag ändå verkar ha blivit ett mera jämställt jobbteam. Åldersskillnaden mellan dem är inte jättelik, och det har gett Jones möjlighet att visa upp en tuffare karaktär.
Seriens ursprunglige producent Brian Tru-May fick kicken av BBC förra året sedan han förklarat att man medvetet avstod från att ha med personer från etniska minoriteter i berättelserna eftersom Midsomer ”då inte skulle vara engelskt.” Efter att ha sett det första av årets avsnitt kan jag dock konstatera att Tru-Mays frånvaro inte verkar ha inneburit någon förbättring vad gäller mångfalden.

Eskil Jönsson