Smärtan hon bar på blev magisk musik

"It's better to burn out than to fade away". Meningen ur Neil Youngs "Hey hey, my my" blev världskänd när den citerades i Kurt Cobains självmordsbrev. Men orden hade lika gärna kunnat stå på Amy Winehouses gravsten.

Ett år har gått sen den brittiska soulmusikern hittades död i sin lägenhet i London efter alkoholförgiftning. Precis som Cobain blev hon bara 27 år. Den korta artistkarriären kantades av sprit- och drogmissbruk.

Amy Winehouse levde ett intensivt och destruktivt liv. Men smärtan hon bar på blev också magisk musik.

Hösten 2006 toppade Arctic Monkeys, Nelly Furtado och Justin Timberlake Englandslistan. I detta virrvarr av dansig punkrock och sexhetsande r'n'b var det kanske underligt att Amy Winehouse slog igenom. För 23-åringen med tuperat hår och armarna fullgaddade av tatueringar skapade neosoul med klackarna i Motowneran.

Genombrottskivan "Back to black" banade väg för en hel drös sångerskor som senare skulle succéflörta med 60-talet – Duffy och Adele för att nämna några. Men till skillnad från flera av efterträdarna fanns det inget falskt eller poserande i Amy Winehouses retrostil.

Det var bara så hon var.

Ingen av tronföljarna har en röst i närheten av lika nyanserad och unik som Winehouses stämma. Hon gestaltade kärlekens svärta lika osentimentalt som berörande. På scen strålade hon till och med i sina dimmiga stunder.

Men mot slutet var Winehouse en spillra. Comebackspelningen i Belgrad förra sommaren var bara sludder, vinglande – och slutade med att sångerskan föll ihop på en högtalare. En skribent på The Guardian kallade det rock'n'roll. Det var det inte. Det var en människa som sakta, men säkert dödar sig själv.

Jag vägrar att minnas Amy Winehouse så. I stället tänker jag på videon till "Tears dry on their own". Ser Amy vandra genom Los Angeles myllrande gator. Hör henne sjunga om att bli lämnad och hitta tillbaka till ljuset. Bara tanken på låten ger mig gåshud.

Fotnot: Amy Winehouse hyllas på Moriskan i Malmö i kväll klockan 19. Det blir dokumentärfilm, dragperformance och serieläsning av Liv Strömquist.

Jonna Ingvarson
jonna.ingvarson@hd.se 042-4899356