Det röda bleknar...

...så skrev den spanska tidningen ”El País” om U23:ornas jätteflopp i OS. Efter två raka förluster mot mindre framgångsrika fotbollsländer som Japan och Honduras, blev Spanien sällskapet att lämna turneringen i söndags. Matchen började med honduransk dominans och en stor försvarsmiss av landslagshjälten Jordi Alba. Efter det började Spanien sakta men säkert visa upp tekniken de är kända för, men utan resultat. Skräll för ett land vars A-lag titulerar tre raka guld. Och skräll för mig som har lovordat sönder guldklimpen och nu får skämmas.

Glansnumret blev istället att se en direktsänd match där spektaklet hängde på att ett trådlöst internet skulle hålla alla minuter. För mig var det ett under att det faktiskt gjorde det, då jag i tidigare situationer har fått slänga datorn i väggen och gå ner till närmsta sportbar. I det här fallet var det istället SVT som schabblade bort det en aning genom att minuter in i sändningen visa bilder från en tom gymnastiksal samtidigt som Glenn Strömbergs energiska kommentarer spelades upp i audiokoncentrat. Ingen större skada skedd förutom ett kortare nervsammanbrott från min sida, men det är trots allt härligt i tiden att storkanalerna erbjuder den här sortens tjänster via hemsidorna. Och jag välkomnade nedräkningen inför matchen som byggde upp en obotlig förväntan och närvarokänsla. Ett anslutande kommentarsfält eller chattforum hade sedan fulländat varianten.

Dock fiskar jag i optimistiskt stim. Välfungerande stream i all ära men sedd till utgången kunde den redan efter första målet ha slocknat. Jag tar mig ändå friheten att gå emot ”El País” bedömning om ett bleknande Spanien och säga att de kommer igen. Nya landslagsstjärnor fostras och med lite tuktning och disciplin tror jag att nästa OS kan bli deras. Känslan finns där - de ska bara lära sig att göra mål också.

Samina Ul Alam Lindström