De små ögonblickens mästare

Vi måste prata lite om Jens Lind. Mannen som mästerligt fångar de små ögonblicken under OS. Annars är ju OS oftast bara det stora. Svenska guld, drömmar som infrias, drömmar som spricker. Och Usain Bolt.

Men det pågår så mycket annat som inte når fram i det vanliga nyhetsflödetflödet. De bitarna plockar Jens Lind upp i små fyraminutersreportage som är så komprimerade i sin exakthet att man inte kan missa en sekund för då har man tappat en viktig detalj. Och alltsammans ackompanjeras av Linds hypnotiska röst med sin varma frasering.

Han gör egentligen ingenting märkvärdigt. Jens Lind riktar bara blicken och kameran mot lite andra områden än de som passerar mainstreamfåran. Och sen dissekerar han de ögonblicken noggrant.
Det ryska damhandbollslandslagets coach Trefilov. En otidsenlig dåre som är ofrivilligt komisk i sina tirader mot de egna spelarna. Den indiska tvåbarnsmamman och polisen Mery Kom Hmangte som debuterar i boxningsringen och vinner sin första match.
Bagateller i det stora hela. Men självfallet skapar de också bilden av OS. Själv älskar jag varje ögonblick av Jens Linds reportage.
Han har precis den där förmågan som Thommy Berggren pratar om i Stefan Jarls Bo Widerberg-dokumentär ”Liv till varje pris”. Den widerbergska förmågan att skärpa blicken och se något som vi andra inte ser.

Men. Inte ens en erfaren man som Jens Lind klarar längre att helt befria sig från de allt snävare ramarna som omger media vid varje stort idrottsevenemang. Han är, precis som alla andra reportrar, hänvisad till mediazonerna. Det gör att han inte längre kommer riktigt lika nära de som han skildrar. Han lyckas allra bäst när han kliver ur de miljöerna och ställer sig hos publiken. Som ett av de första reportagen från OS, då han följde linjeloppet på cykel tillsammans med ett älskvärt engelskt par.
Tyvärr tror jag att Linds små betraktelser är en döende konstform som kommer att vara helt borta om ett antal år. Faktum redan till OS i Rio om fyra år. Då har ju SVT inte längre sändningsrättigheterna. Det är synd och skam.
Ni ser Linds reportage på SVT Play.

Stefan Lindqvist