Lovande takter av lokala artister
Lady Indienational Maja Alderin, Helena Arlock och Eileen Rose
The Tivoli, Helsingborg
Torsdag 16 oktober
Genre: Betyg:
Betyg: 4
Konsert. Det är torsdagkväll och publikens promillenivå är låg. Ändå är det förbluffande vilken andäktig tystnad som infinner sig i lokalen när Maja Alderin framträder. Tjejen från Skälderviken, som numera är bosatt i Stockholm, har en röst som skulle kunna mäkla fred mellan HIF- och MFF-fans.
Under den drygt halvtimmeslånga spelningen serverar hon en provkarta på olika stilar och musikaliska personligheter. Bakom pianot odlar hon ibland en lekfullhet som känns besläktad med Regina Spektor, men hon kommer mer till sin rätt i de okonstlade gitarrballaderna.
”Darlin’”, som Maja Alderin lite skämtsamt presenterar som sin hit, hade i en bättre värld gått varm i radio. Men hon har fler låtar som förtjänar att fångas upp.
Frågan är vilket språk hon satsar på framöver. ”Öppna ditt hjärta”, som avslutar hennes ordinarie set, visar i alla fall att hon inte är främmande för svenska.
Kvällens andra ”lady” på scen är Helena Arlock från Helsingborg. Hon är en av initiativtagarna till Indienational-konceptet, där artister ger varandra en hjälpande hand.
Sångerskan, cellisten och pianisten är en kugge i alt-country-orienterade Shooting John, men har även dragit sitt strå till stacken i Gustav & The Seasick Sailors. Hennes eget material skiljer sig rätt ordentligt från de bägge bandens.
Helena Arlock, som alternerar mellan cello och Nord lead-synt, backas upp av en trummis, och ibland även av en basist. Med hjälp av loopar och olika elektroniska effekter skapas en dramatisk ljudbild som harmonierar med hennes lätt beslöjade röst.
Den musikaliska mixen är svårdefinierad, men innehåller såväl lounge-jazz som stråk av blues. Det är experimentellt utan att bli komplicerat i överkant. Flera låtar innehåller stämningar som både smeker och skakar om.
Skakar om gör även Eileen Rose och hennes band The Holy Wreck, som avslutar kvällen. När detta väl samspelta gäng låter rock gå i närkamp med country går sistnämnda genre oftast segrande ur striden.
Boston-bon Eileen Rose skulle passa perfekt på Saloon Easy, tänker jag, innan jag inser att honky tonk även funkar på The Tivoli.
En bit in i spelningen lämnar musikerna mittfåran och breddar sin repertoar. Sångerskan har bra rasp i stämman och utstrålar trovärdighet, oavsett vilken stil som gäller för stunden.
Den frejdiga spelningen får en fin avslutning när flinke gitarristen Rich Gilbert visar allt som många hobbymusiker skulle vilja göra med sin gitarr, men varit för skraja att testa. Instrumentets möjligheter utnyttjas till fullo och publiken är med på noterna.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus