Blues som kommer nära
Bildmaterial
Louis Hoffstens närgångna låtar gör starkast intryck.
Louise Hoffsten
The Tivoli, Helsingborg
Fredag 29 januari
Genre: Blues
Betyg: 4
Konsert. Det är inte alltid glamouröst att sjunga om det mest personliga, att förvandla vardagens banaliteter till levande musik. Louise Hoffsten är aldrig bättre än när hon vågar ta sig an den uppgiften. Hon kan få en textrad som ”jag vet hur de vill ha sitt kaffe” att bli en lika personlig som allmängiltig reflektion över gemenskap och ensamhet, som bär både varm medkänsla och svidande ironi.
Det råder ingen tvekan om att det är dessa låtar, de allra mest närgångna, som gör starkast intryck under sångerskans turnépremiär på The Tivoli. Oftast är de hämtade från någon av hennes senaste, svenskspråkiga skivor. Live får de ett välbehövligt lager smuts som saknas i inspelningarna, där Hoffsten kan framstå som tam och tillrättalagd.
Men om texterna är personliga består musiken av raka tolkningar av den amerikanska musiktraditionen. Rock, soul och framför allt blues framförs med bokstavstrogen traditionsvördnad.
Därmed inte sagt att det saknas inlevelse. Tvärtom förmår de fyra musikerna ladda sina fraser med ovanligt stor innebörd. Samspelet är löst men behärskat och fångas i de underfundiga blickar som utbyts när det verkligen tänder till. Särskilt glänser gitarristen Ola Gustavsson med sitt fyndiga och komprimerade solospel.
Också 90-talets hitlåtar görs om i bluesbetonade versioner, men även utan sitt daterade sound blir det tydligt att de saknar den mognad och tyngd som finns i det nyare materialet.
Hoffsten själv sitter på en stol mitt på scenen och sjunger bräckligt men inkännande och med intensiv närvaro. Hon tillåter sig att vara gammalmodig i de stompiga bluesnumren och ohämmat sentimental i balladerna.
Det här är musik för de stunder då livet är tungt att bära, musik som uppmanar oss att kämpa vidare. ”Ingenting är bortslösat”, förklarar Hoffsten, ”ingenting är förgäves”.
Sen sjunger hon blueslåten ”Komposten”, och under Petter Berganders kvicka orgelsolo hinner jag tänka att det är visdomsord som kan tillämpas också på de bästa stunderna i sångerskans musik.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar