Hårfin skillnad på skämt och ruttet
En oomkullrunkelig regel är att man som recensent inte ska rycka skämt ur sitt
sammanhang – om sådant finnes – men begreppet "buskis"
handlade det verkligen om på den scen som inramas av Fredriksdals prunkande
växtlighet.
Bildmaterial
Soran Ismail skojade liksom majoriteten av stå upp:arna om sådant som står upp och sådant som inte gör det.
Sunny Standup
Fredriksdalsteatern, Helsingborg
Måndag 19 juli
+ Publiken hade roligt.
- Jag hade inte roligt.
HUMOR. Med andan i halsen skyndade nio komiker genom sina monologer. Det gällde ju att få upp flåset på de ynka minuter man hade på sig.
Det var utsålt när publiken, inklusive de "offer" som skulle häcklas i två timmar, hälsades välkomna av konferencieren Hasse "Ha!Ha!" Brontén. Efter några minuter kom aftonens första rolighet, ett bögskämt med pedofilstuk. Sedan blev det skojigheter om anusblekning och stjärtonani.
Martin Svensson, den hemlige gästen, fick till det om åldersnoja, men hade ändå inte fördel av hemmaplan.
Soran Ismail hade problem med monitorernas ljud, men ångade på med gliringar om kollegan Bronténs myckna knullande och grabbiga bögtest. Det gick hem rätt bra.
Karin Adelsköld snackade om köttklister och brinnande buskar, helikoptern, hängbröst och gps-klitoris. Hon tittade gång på gång på klockan. Om hon ville av scenen så fort som möjligt eller stressade för att få med sin sista punchline om knulla vet jag inte, men hon flåsade i andnöd.
Özz Nûjen skojade om en tioårings stundande pungrakning, om att ta sej i prutten och som alltid om lurviga kurder (det gör han hårresande ofta). Han kallade Victoria förståndshandikappad och Daniel hennes personlige assistent.
Efter pausen öppnade Anna-Lena Brundin, som också brottades med åldersnoja. Hon hade intelligentare skämt, mjukare och onomatopoetiskt utformade, men inte heller hon kunde hålla sig från Özzens hårväxt.
Måns Möller, en av de populäraste av mottagandet att döma, höll också ett öga på klockan för att hinna med ett skämt om Özz och pälsdjursallergiker.
Ann Westin plockade starka poäng på sin typ som sur, arg kärring och levererade en del bisarra djurskämt men kom släpande med hängbröst hon med.
Thomas Järvheden plumpade till det om snygga alternativa fula tjejer (mer hängpattar, kiss och bajs), men skapade en bra kontrast när han äntligen plockade fram gitarren och sjöng en humoristisk dänga om "Sekundärångest" = att ha ångest för vad andra gör (ungefär som jag kände inför en del lustifikationer).
Vilken funktion DJ Stephen Simmonds hade med sitt upbeat partydisko begrep jag lika lite i år som vid förra årets premiär här.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus