Stor skönhet vid Sundet
Loney Dear
Dunkers (trapporna mot Sundet), Helsingborg
Torsdag 22 juli
Genre: Pop
Betyg: 3
Konsert. Det finns mörka stråk i Emil "Loney Dear" Svanängens musik, men att det börjar regna precis när han ska inleda sin konsert på trapporna mot Sundet känns lite snopet. Som tur är faller bara några droppar och artisten behöver inte göra den stora och förväntansfulla publiken besviken.
Vid första anblicken är det lätt att pressa in honom i det överbefolkade facket ”ledsen man med akustisk gitarr”, men 31-åringen från Jönköping skiljer sig från mängden. Han opererar i strumplästen och genom ett flinkt fotarbete manövrerar han en hel rad effektpedaler.
Arbetssättet leder tankarna till Theresa Andersson, men Emil Svanängen nöjer sig inte med loopar utan framkallar med fossingarna delar av en symfoniorkester. På så sätt lyckas han faktiskt ge en föraning om hur det kan komma att låta när han uppträder med en grupp symfoniker i Göteborg i december.
Att Loney Dears följsamma gitarrplockande och väna falsettröst ackompanjeras av stråkar och olika klanger får hans melankoliska indiepop att växa och bli mer extrovert. Behagliga stämningar rullar ner för trapporna och översköljer åhörarna, som sätter stort värde i att lyssna andaktsfullt, trots att de inte har betalt ett öre.
Öppningen med ”I was only going out”, från fjolårets ”Dear John”, är magnifik och skapar höga förväntningar på fortsättningen. Spelningen innehåller flera stunder av stor skönhet, men en del passager är väl lösa i konturerna.
För trots att Emil Svanängen är en fena på att framkalla ljudet av allehanda instrument blir uppgiften att täcka upp för icke-närvarande bandmedlemmar ibland honom övermäktig.
Det är ingen tillfällighet att konserten får ett uppsving när Malin Ståhlberg kliver upp för att stötta med körsång och dragspel. Hon medverkar under två låtar, av vilka ”I love you” framkallar rysningar av välbehag. Otroligt vacker.
Men visst är ensam också stark. Emil Svanängens ödmjuka stil och fina repertoar gör att han erövrar många nya fans denna kväll. Som fjärde och sista extranummer spelar han tempostarka ”Airport surroundings”. Den visar att han inte är så oförmögen att skriva hits som han själv tror.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus