Musik från en annan värld
Schuberts Stråkkvintett
Engegårdkvartetten med Frans Helmersson, cello
Dunkers kulturhus
Onsdag 13 oktober
Genre: Klassiskt
Konsert. Det var kontrasternas afton när Engegårdkvartetten spelade på Dunkers kulturhus i onsdags kväll. Före pausen ställdes en av Joseph Haydns banbrytande kvartetter ur op 33, den så kallade "Skämtkvartetten" mot Béla Bartóks mest vresiga och komprimerade alster i genren, nr 3. För att efter pausen bjuda på en av kammarmusikens mest undersköna skapelser, Franz Schuberts Stråkkvintett i C-dur, med Frans Helmersson som andracellist.
Det var ett program som kunde tillfredsställa alla smaker, så vittspännande var det, men det verkade dock inte vara en sammanställning som passade Engegårdkvartetten. De två första satserna av Haydn-kvartetten kändes trevande och osäkra. På ytan kan Haydn verka lättspelad, men det gäller att vara på helspänn. Minsta slapphet i fraseringen hörs direkt och primarien Arvid Engegård övertygade inte mig. Det var först i den långsamma tredje satsen som musikerna fick rätt på framförandet.
Bartóks tredje kvartett satt däremot som en smäck. Den sammanbitet koncentrerade musiken gavs en övertygande tolkning, som fint balanserade det vilda uttrycket mot musikens genomarbetade struktur.
Steget var sedan långt till Schuberts Stråkkvintett. Här spelade Engegårdkvartetten och Frans Helmersson musik som kom från en annan värld. I de två inledande satserna fick de tiden att stå stilla genom att de långa melodilinjerna hölls svävande i perfekt balans. Trots att de spelade i ett mycket långsamt tempo önskade jag att musiken aldrig måtte ta slut.
När de sedan kom till scherzot och finalen hade de inga problem att växla upp. De virvlande dansrytmerna i scherzot svängde med en oemotståndlig svikt och finalens jakt mot sluttakternas jublande bekräftelse fick aldrig något stressande över sig.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus